Låg Inflation i juni

KPIF är ett mått på inflation som Riksbanken använder sig av och som visar att vi i juni hade en inflation på 1,7 %. KPIF är en variant av det mer kända måttet KPI (konsumentprisindex). Statistiska centralbyrån uppdaterar varje månad konsumentprisindex och det är ett tal som många med intresse för samhällsekonomi brukar följa noga. Inflationen är i sin tur ett mått på hur konsumentpriserna förändras. Vid låg inflation går det inte upp lika mycket som när inflationen är hög.

Bekymmersamt läge för Riksbanken

Riksbanken har ett inflationsmål. De vill att inflationen ska ligga stadigt omkring 2 %. I juni 2018 hade vi en inflation på 2,1 % och i juni i år var alltså inflationen 1,7 % en bit under Riksbankens inflationsmål med andra ord.

Att KPIF ligger lågt har uppmärksammats på flera håll. Dagens Industri kallade den låga inflationen för “En kalldusch för Stefan Ingves” redan i mars i år och sedan dess har den alltså fortsatt att ligga under 2 %. Så sent som den 11 juli hade DI satt rubriken “Ingves får stöd att gå på tvärs mot världen” till en artikel om hur den låga inflationen bidrar till vad många anser är en extrem svensk räntepolitik.

Låg inflation kan leda till lågkonjunktur

Att kunna hålla koll på inflationen är viktigt för Riksbanken eftersom deras inflationsmål är en faktor som påverkar hela räntepolitiken. Nu är alltså inflationstakten låg enligt KPIF, betydligt lägre än för samma period 2018.

Riktigt hög inflation är farligt och kan leda till instabilitet i ett samhälle. Det kan bland annat innebära att människor tömmer sina sparkonton i panik och gör av med sin pengar eftersom de kan förlora sitt värde. Det kan också leda till nytryckning av sedlar eftersom en vara som kostat hundra kronor plötsligt kan kosta en miljon.

Men allt för låg inflation är inte heller bra. Det kan innebära att du får mer i lön utan att priserna öka lika mycket. För dig som individ är det bra på kort sikt. Den samhällsekonomiska konsekvensen av för låg inflation kan dock bli att hushåll och företag slutar att konsumera och investera eftersom pengarna kommer att var mer värda i morgon. Det kan få allvarliga konsekvenser för den ekonomiska tillväxten. Det gäller särskilt vid deflation – motsatsen till inflation och en situation där priserna sjunker samtidigt som lönerna ökar.

Den låga inflationen påverkar räntepolitiken och bolånen

Vad får då detta för konsekvenser? Kommer Riksbanken att agera för prisökningar på bred front? Ja, indirekt är det det man gör genom att fortsätta hålla reporäntan på en låg nivå. När räntorna är låga ökar nämligen incitamentet att investera och spendera, det betalar sig ju inte särkilt bra att ha pengar banken. Att låna pengar blir mer attraktivt än att spara. Det har nästan aldrig varit så förmånligt att låna pengar i Sverige som det är nu.

Om du redan har höga lån är det naturligtvis bra med ett lågt ränteläge. Det gäller särskilt dig med stora bolån. Att vi har låg inflation för närvarande är en av flera anledningar till att de flesta bedömare tror att Riksbanken kommer att avstå från att göra större räntehöjningar under den närmsta tiden. Även om det kan finnas vissa andra anledningar att börja höja räntorna från de historiskt låga nivåerna de ligger på idag. Räntehöjningar skulle kunna leda till att den svaga svenska kronan stärks jämfört med andra valutor. Men så länge inflationen är så här låg får vi nog vänta på en höjning av kronkursen.

Det kan tyckas att en inflation på 1,7 % inte avviker från Riksbankens inflationsmål på ett dramatiskt sätt. Inflationen är förhållandevis stabil i Sverige, vilket egentligen är bra, men när den ligger stabilt en liten bit under inflationsmålet, månad efter månad, måste det få konsekvenser på hur Riksbanken agerar. För att sammanfatta kan man säga att den förhållandevis låga inflationen bidrar till att hålla nere både räntorna och kronkursen.