Högre räntor vid bolån

Finansinspektionens amorteringskrav kritiseras

De nya amorteringskraven som infördes 1 mars 2018 har gjort det svårare för framförallt unga att ta sig in på en allt mer pressad bostadsmarknad. Sedan de nya kraven vann laga kraft har de varit föremål för både positiva och negativa reaktioner. Målet med de nya reglerna var dels att försöka skapa en sundare bostadsmarknad och lägga band på skenande priser, och dels att undvika att svenska hushåll skuldsätter sig för mycket. För att hjälpa framförallt den yngre generationen att köpa sin egen bostad har bland annat Riksbyggen gett ett förslag till regeringen om att införa ett statligt bolån, som en följd av att de skärpta amorteringskraven har försvårat ytterligare för en redan utsatt grupp. Det är dock inte bara Riksbyggen som ställer sig kritiska till utvecklingen, även andra som är insatta i ämnet sparar inte på orden.

Ekonomer saknar bevis för att amorteringskraven fungerar

Finansinspektionen menar själva att erfarenheter från andra länder stödjer deras tes om att skärpta krav på amorteringar gör att hushåll tar lägre lån, och därmed också är mer skyddade vid en konjunktur. Det här är dock något som flera ekonomer ifrågasätter. Nu ställer sig flera frågande till påståendet och menar att amorteringskrav saknar påvisbar samhällsnytta. Enligt dem visar forskningen istället att det inte alls är de skärpta kraven som minskat skuldsättningen, utan det faktum att individer lyft sina lån innan en lågkonjunktur och att de lyft sina bolån med utrymme för att kunna överkonsumera.

Skapar amorteringskraven en osäker bostadsmarknad?

Många av bankerna som beviljar bolån har även de uttryckt att marknaden står i gungning. Senast i oktober gick SBAB ut och sa att med det läge som nu råder tar barnfamiljer störst risk. Dels är det en grupp som har svårare för att spara pengar på grund av ökade utgifter, och dels behöver de större bostäder för att rymma hela familjen – vilket gör att de behöver ta större bolån. Med de nya amorteringskraven ska man amortera 1 % extra på lånet om det lyfta beloppet överstiger 4,5 gånger ens årsinkomst, vilket ju är positivt eftersom skuldsättningen minskar. Däremot gör det kravet att rörelseutrymmet i en persons eller familjs budget blir begränsat. Så, frågan kvarstår om amorteringskraven faktiskt har nått den önskvärda effekten eller om det helt enkelt gjort att det blir svårare för människor bosatta i Sverige att hitta ett hem som är varaktigt och som de trivs i.

Hur går man tillväga för att få ett bolån?

Saknar man fast anställning och har ett mindre sparkapital kan det vara svårare att få ett bolån, men inte omöjligt. Det är självklart viktigt att man kontaktar flera olika banker för att se om de kan erbjuda ett lån utifrån de förutsättningar man har. Om banken är kritisk till ens situation kan man ofta lösa det genom att ha en medlåntagare eller borgenär. Vi har tidigare skrivit en guide till att gå i borgen som kan vara nyttig att läsa vid sådana tillfällen.

Däremot måste man hålla i åtanke att alla inte har möjlighet att ha en medlåntagare eller borgenär. Det gäller ofta i de fall där någon är inflyttad till landet eller staden där man ska köpa sin bostad. Ett stort problem finns i att det för individer som vill kunna köpa sin egen bostad är avgörande vilka inkomster eller ekonomiska förutsättningar deras närstående har. Det blir intressant att se hur regeringen väljer att bemöta det förslag som Riksbyggen lämnat in. Ett speciellt bolån som är framtaget för att unga ska få möjlighet att äga sitt hem hade antagligen löst upp många knutar.