Guide till att gå i borgen

Att gå i borgen för någon innebär att man skriver på ett borgensavtal där man tar på sig betalningsansvaret för någon annan. Det kan komma tillfällen här i livet då en vän eller en närstående behöver ta ett lån, men av olika orsaker blir nekad det. Då kan den personen behöva någon som går i borgen för denne, det vill säga någon som kan garantera för återbetalningen av lånet. Det görs genom att man upprättar ett avtal mellan borgenären och borgensmannen, i första hand ett skriftligt sådant.

I ett borgensavtal finns bland annat begrepp som:

Att gå i borgen betyder att man går in tillsammans med en person som ansöker om lån, och som behöver förstärka säkerheten för att kunna få ett lån.
Borgensman är den som går i borgen för låntagaren och är den som genom avtal garanterar säkerheten för återbetalning.
Medlåntagare är man när man ansöker om lån tillsammans med någon, man delar då betalningsskyldigheten och man har samma ansvar gentemot borgenären.
Borgenär är den som lånar ut något, till exempel banken, låneföretaget, kreditinstitutet eller en privat långivare.
Gäldenär är motsatsen till borgenär, alltså den som står i skuld till borgenären.

Borgenär och gäldenär är de juridiska begreppen för den som har en fordran mot någon, respektive den som har en skuld till någon. Med andra ord är de långivare och låntagare.
De kan vara fysiska personer eller juridiska personer (företag, föreningar, organisationer eller andra verksamheter). I praktiken är varje långivare och låntagare borgenär och gäldenär.

I de avtal som upprättats mellan borgenären och gäldenären har de gjort upp om vilka villkoren är. Om det exempelvis är pengar som lånats så brukar det handla om räntan och återbetalningstiden. Gäldenären är inte bara skyldig att betala tillbaka lånet utan också räntan till borgenären. Räntan är priset på lånet, alltså vad det kostar att få låna. Om skulden handlar om att utföra något man åtagit sig kallas det naturagäldenär och om skulden består av pengar kallas det penninggäldenär.

Borgenären är oftast en bank eller ett kreditinstitut men det kan också vara ett företag eller en privatperson. Det behöver inte alltid gälla pengar som lånas ut, även den som utfört en tjänst eller sålt en vara där avtalet varit att det ska betalas i efterhand, benämns borgenär. Borgenären har – enligt den överenskommelse som gjorts – rätt att få tillbaka sin innestående skuld.

Gäldenären är den som har lånat och är följaktligen den som står i skuld till borgenären. Skulden är oftast pengar som lånats, men det kan som sagt också handla om tjänster och varor som ska betalas. Ett företag kan också stå som gäldenär mot ett annat företag. Om ett företag genom förskottsbetalning åtagit sig att utföra en tjänst eller leverera en vara till ett annat företag så är de gäldenär respektive borgenär, tills dess att åtagandet är slutfört.

Borgenären gör en så kallad borgensprövning, där det görs en kreditprövning på borgensmannen, detta för att försäkra sig om att denne har möjlighet att betala det som kan komma att bli aktuellt. Kreditprövningen gäller inte bara för nuet utan också för framtiden. Det gäller ju för långivaren att försäkra sig om en framtida betalningsförmåga också eftersom borgensavtalet kan avse en längre tid. Borgenären har tidigare också tagit kreditupplysning på låntagaren som då inte befunnits tillräckligt kreditvärdig.

För att kunna få lån eller borga för dem måste man vara kreditvärdig, det vill säga man måste ha tillräckligt god ekonomi för att kunna betala tillbaka ett lån efter att ens ordinarie utgifter är avklarade. Om man har en högt taxerad inkomst och/eller en förmögenhet lär det inte finnas några hinder. Samma gäller om det finns en säkerhet, alltså något som kan tas i pant, till exempel mark eller ett hus som är såpass högt värderat att det täcker lånet.

Att ha flera olika borgensmän

Man kan ha flera olika borgensmän på samma lån som delar på ansvaret. Då har varje borgensman ansvar för en viss del av lånet och kan krävas på sin del om återbetalningen har uteblivit. Man kan också ha något som heter lika ansvar och då kan borgenären kräva vilken som helst av dem på återbetalning av hela lånet – om låntagaren inte kan betala. Om så sker kan den borgensmannen senare kräva att de andra borgensmännen bidrar med sina delar av åtagandet.

En del borgenärer ser hellre att det finns en medlåntagare än en borgensman. Alltså en medsökande som tar ett gemensamt ansvar för återbetalningen av ett lån. Om du till exempel vill ta ett bolån men kanske inte har tillräckligt god ekonomi eller har någon betalningsanmärkning, då är chansen större att få ett bolån beviljat med en medlåntagare.

Banken får på så sätt ytterligare en säkerhet för lånet eftersom ni då är två om det, och de vågar då låna ut till dig även om du inte bedömts kreditvärdig. En kreditupplysning tas såklart på båda parterna, de får inte ha några skulder registrerade hos Kronofogden.

• Medlåntagare ökar dina chanser att få ett lån beviljat om du själv blivit nekad
• Banken får större säkerhet eftersom ni är två eller fler som blir betalningsansvariga
• Låntagaren och medlåntagaren har samma skyldigheter mot banken
• Låneavtalet skrivs på tillsammans och samtidigt av båda parterna
• Många fördelar för låntagaren med bättre lånevillkor och bättre ränta
• Medsökande har solidariskt betalningsansvar gentemot banken

Låntagaren och medlåntagaren har samma skyldigheter gentemot borgenären och de skriver på låneavtalet tillsammans. Ofta är det sambos, partners och gifta par som väljer att låna tillsammans. Om man står som medsökande på ett lån i ett parförhållande och sedan separerar eller skiljer sig, så kvarstår ändå lånet och åtagandet. Då är det upp till banken om de godkänner ett gäldenärsbyte, kanske kan någon annan gå in som medsökande alternativt borgensman. Annars kan man göra en bodelning och då överföra lånet helt på låntagaren, förutsatt att banken går med på det.

För låntagaren finns det enbart fördelar med en medlåntagare då det kan ge både bättre lånevillkor och lägre ränta. Som medsökande ska man vara medveten om att man har ett solidariskt betalningsansvar mot banken. Så om låntagaren av någon anledning inte kan betala amorteringar och ränta eller hela lånet för den delen, så faller det på den medsökande att göra det. Som medsökande på bolån deklarerar man för femtio procent av lånet och vill man justera ränteavdragen gör man det i deklarationen.

Det har blivit allt vanligare att föräldrar är medsökande på lån när de vill hjälpa sina barn med en bostad, en bil eller vad det nu rör sig om. Det kan också tyckas bättre med delat ansvar gentemot borgenären istället för att borgensmannen ska riskera att stå själv med både ansvaret och betalningsskyldigheten. I synnerhet som förälder, så att det inte istället för betalningsansvar kommer att handla om ett evighetslångt föräldraansvar.