FI publicerar den andra Bankbarometern för 2019

Finansinspektionen har i dagarna publicerat den andra Bankbarometern för år 2019 (Hämta PDF här). I rapporten som publiceras halvårsvis, ges en inblick i den svenska bankmarknaden. Rapporten går igenom siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika banker och kreditmarknadsföretag. FI ger en övergripande bild av utvecklingen i de cirka 120 banker, kreditföretag och bostadskreditinstitut i Sverige som FI har tillsyn över.

Enligt Bankbarometern har de svenska bankerna sammantaget en relativt hög lönsamhet jämfört med genomsnittet i banksektorn i övriga EU. Det finns flera förklaringar till den högre lönsamheten, en är de lägre kostnaderna tack vare den höga digitaliseringen jämfört med övriga EU. I Sverige finns det alltså färre fysiska kontor och lägre personaltäthet. En annan förklaring är låga kreditförluster eftersom det förekommer färre problemlån (lån som låntagare inte betalar enligt lånevillkoren) på den svenska bankmarknaden, även om de ökat något. Andelen problemlån har legat ganska stabilt på 0,6 % i Sverige jämfört med 3 % i EU.

Den genomsnittliga avkastningen på eget kapital har också varit väsentligt högre för banksektorn i Sverige. Det första halvåret 2019 låg avkastningsnivån på 14 % i Sverige jämfört med 7 % i övriga EU. Utlåningstillväxten har också ökat under 2019 efter att ha stannat av något under andra halvåret av 2018, vilket lett till en högre lönsamhet för bankerna. Utlåningen ökade totalt med 4,9 % under 2019 och utlåningen till allmänheten ökade med 3 %. Den är relativt jämnt fördelad mellan lån till hushåll och lån till företag.

Utlåningen utanför Sverige ökade i snabbare takt jämfört med den inhemska och detta anses bero på en omräkningseffekt på grund av försvagningen av den svenska valutan. Bankernas utlåning finansieras i huvudsak av inlåning från allmänheten och av emitterade obligationer på marknaden.

Jämfört med den allmänna ekonomiska utvecklingen i Sverige har utlåningen vuxit i snabbare takt under de senaste åren. Sedan 2014 har Sveriges BNP (bruttonationalprodukt) vuxit med i snitt 4,7 % per år medan utlåningen ökat med 6,3 %. En stor del av den ökningen består av bolån och konsumtionslån vilket nästan är givet med tanke på ränteläget och att det går bra för Sverige. Konsumtionskrediterna ökade med 5 % under första halvåret 2019 och om man behöver ta ett lån så finns det en rad med långivare och kreditinstitut man kan vända sig till.
Bolånen är också något som ökat under 2019 och en viktig orsak till detta är att bostadspriserna stigit snabbt. Bostadsmarknaden i stort gör att det är svårt att hitta en hyresrätt till en acceptabel kostnad, så även om priserna på bostäder ökat så är det ändå många gånger mer lönsamt att köpa sin bostad än att hyra den.

Historiskt sett har det varit bankerna som tillhandahållit bolån men på senare år har en rad andra aktörer fått tillstånd beviljat av FI att lämna bolån. Som privatperson väljer du som vill ta ett bolån numera mellan fyra storbanker och sextio sparbanker eller någon av de nya bolåneaktörerna. Med de många långivarna har du stora möjligheter att jämföra och välja det bolån som passar dig bäst.