Inflationen ökar mer än väntat

Inflationen steg mer än väntat i januari och landade på 5,4 procent. Framstående ekonomer tror dock inte att det kommer påverka Riksbankens framtida beslut.

Färska siffror från SCB visar att den svenska inflationen stiger. Den landade på 5,4 procent i januari vilket är en högre siffra än förväntat och en ökning från 4,4 procent i december.

Den främsta orsaken till den stigande inflationen är ökade boendekostnader, vilket till stor del beror på Riksbankens egna räntehöjningar, högre elpriser och dyrare avgifter för bostadsrätter. Även hyrorna och vatten- och avloppsavgifterna har bidragit till att höja boendekostnaderna.

Prishöjningarna motverkades till viss del av sjunkande priser på drivmedel. Särskilt diesel har sjunkit i pris efter att reduktionsplikten har minskat.

Att inflationen ökar kan ses som en kalldusch, men Marie Landeborn, senior strateg och sparkeonom på Danske Bank, tror inte att stigningen kommer påverka Riksbankens framtida beslut.

– Jag tycker att man ska fasta på den stora trenden – inflationen är på väg ner, säger hon.

Även Frida Bratt, sparekonom på Nordnet, är inne på samma linje. Hon tror fortsatt på en första räntesänkning i början av sommaren.

“Den övergripande trenden är nedåt, och det är det viktiga”, skriver Frida Bratt i en kommentar till Expressen.

Flera framstående ekonomer tror att Riksbanken kommer att sänka styrräntan i början av sommaren. Det skulle i sådana fall vara den första räntesänkningen sedan 2016.

En sänkning av styrräntan skulle få en direkt påverkan på alla bolån. Med tanke på de höga bostadspriserna kan bara ett fåtal räntepunkter göra stor skillnad i plånboken.

Exempel

Ett bolån på 3 miljoner kronor och en ränta på 4,99% ger en årlig räntekostnad på 149 700 kr.

En räntesänkning med 0,25 procentenheter till 4,74% skulle ge en årlig räntekostnad på 142 200 kr.

Med denna räntesänkning skulle du spara 7 500 kr på ett år.