Riksbanken ger ut mer kontanter – trots minskad kontantanvändning

Riksbanken har nyligen beslutat att ge ut mer kontanter, både mynt och sedlar till ett värde av en miljard. Beslutet verkar gå stick i stäv med tidigare uttalanden om att vi går mot ett kontantlöst samhälle. Statistiken visar dock att kontantanvändningen minskat, sedan 2007 då 110 miljarder kronor i kontanter cirkulerade, hade det 2017 minskat till 55 miljarder. Men sedan mitten av 2017 kan man åter se en uppgång till cirka 63 miljarder kronor i dagsläget.
Anledningen till att Riksbanken nu ger ut mer kontanter är att runt 15 miljarder i kontanter tycks ha försvunnit, så det har nu uppstått en brist på kontanter.

En teori är att folk sparar kontanterna hemma och lägger upp buffertar, dels för att ersätta tidigare buffertar efter mynt och sedelbytet 2017, men också för att regeringen genom MSB-broschyren rått folk att ha kontanter hemma. Utskicket 2018 av broschyren “Om krisen eller kriget kommer” verkar ha fått stort genomslag, 63 % har börjat reflektera över vad de skulle göra vid en kris. 44 % har gjort konkreta saker för att stärka sin hemberedskap såsom att säkra tillgången på mat, vatten, ljuskällor, kommunikation och kontanter.

Andra teorier är att butikerna har kontanter liggande då de numera tömmer kassorna mer sällan. Handelns kontantintäkter har minskat vilket gör att behovet att växla in kassorna inte är lika stort som tidigare. Ett annat alternativ är att det helt enkelt har funnits för lite kontanter i omlopp överhuvudtaget i det svenska samhället och att det nu varit dags att korrigera detta.

Ytterligare en tanke är att folk fått kontanter i gåva som de inte sätter in på banken, dels för att det har blivit svårare då det finns allt färre bankkontor, men också för alla frågor som bankerna ställer angående kontanter.

Kontanternas vara eller icke vara är en fråga som engagerar stort. Efter att SVT rapporterat om de nya kontanterna som nu ges ut, ställde de frågan: Vad gör du av dina kontanter? Första minuten som chatten var öppen svarade fem personer och under dagen kom det in flera hundra svar. De flesta pläderade för kontantanvändning och många kände stor irritation över att bli betraktade som smått suspekta när de vill handla med kontanter.

En fråga som vi rapporterat om här tidigare bekräftades också då många talade om ett missnöje med bankerna i stort, och i synnerhet med alla deras avgifter, men de angav också att de inte ville att varje litet inköp skulle registreras. Dels för att de inte vill känna sig övervakade men också för att de vill välja själva och inte känna sig tvingade att betala med kort. Som det är nu har Sverige blivit världens mest kontantfria land trots att de flesta svenskar är negativa till den utvecklingen.

Många av svaren på chatten stärker dock teorin om att folk lagt upp buffertar hemma, många efter att de läst MBS-broschyren. Det behöver inte handla om krig eller en större kris i samhället utan det räcker med ett större strömavbrott för att man inte skall kunna handla det som behövs dagligen. Haveriet med Swish häromdagen bekräftar också att det inte behöver handla om en större krasch för att problem ska uppstå vid betalning.

Om man nu har en buffert med kontanter hemma så handlar det oftast om några tusenlappar. Det kan täcka behovet av dagligvaror ett tag, men om man ställs inför en större oförutsedd utgift så räcker inte en sådan buffert långt. Nästan alla oförutsedda utgifter kommer som en obehaglig överraskning just för att de är oförutsedda och för att man kanske inte har de pengarna just då.

Säg att du har ett husdjur som råkar ut för en olycka eller insjuknar, har du då ingen försäkring så kan det lätt hamna på ett belopp på 30 000 kronor. Även om du har en försäkring kan det bli en relativt stor kostnad beroende på självrisk och diverse undantag i försäkringen. Eller antag att bilen havererar såpass mycket att det är tveksamt om du vill låta reparera den utan istället överväger att skaffa en ny. Vattenskador är också något som kommer oförutsett och det kan vara svårt att få ersättning via hemförsäkringen beroende på vad som orsakat den, den egna tvättmaskinen kan ofta vara boven i dramat.

Alla de ovan uppräknade situationerna kan dock lösas med ett snabblån som tecknas online. Det är både enkelt och går fort, vanligtvis har du pengarna på kontot inom ett dygn. I en svår situation är ett snabblån oftast den bästa lösningen, då kostnaden väger upp det du skulle förlora om du inte åtgärdade situationen direkt. Vi hjälper dig att jämföra olika lån från seriösa kreditinstitut så att du enkelt kan hitta det alternativ som är bäst för dig, oavsett vilken typ av lån det gäller.