Riksgäldskontoret tror på stort budgetöverskott för 2019

I ett pressmeddelande från Riksgäldskontoret helt nyligen tillkännagavs det att den svenska statsbudgeten visar på ett stort överskott. Faktiskt större än man räknat med och någonstans i storleksordning 120 miljarder för 2019. Även 2017 och 2018 har staten haft klart större intäkter än utgifter. För 2020 säger dock den senaste prognosen att vi kommer att få se ett mindre underskott.

Även om vi har kunnat rapportera om att den svenska konjunkturen försvagas så har vi fortfarande en stark arbetsmarknad i landet. Det innebär att staten får in mycket pengar i skatt och det är naturligtvis positivt för statsfinanserna. En annan viktig anledning till att statsfinanserna visar ett positivt resultat är att Riksbanken använt en del av valutareserven till att betala av på statsskulden. I och med det har ränteutgifterna minskat. Den svenska statsskulden ligger på strax över 1 000 miljarder vilket motsvar ca 20 % av BNP. Man kan säga att svenska staten i och med det har en lägre belåningsgrad än ett genomsnittligt svenskt hushåll som betalar av på ett bolån. Det här visar också att en av de bästa sakerna du som privatperson kan göra för att förbättra ekonomin är att amortera på lån. Det kommer du att ha glädje av den dagen räntorna börjar stiga.

För 2018 var budgetöverskottet mindre än prognosen och staten har fått mindre skatteintäkter och haft större utgifter än beräknat. Det är alltså inte så enkelt att man kan peka på budgetöverskottet och konstatera att det går bra för Sverige. Staten kan budgetera för ett överskott även om finanserna är mycket sämre än idag.

Det kan låta självklart att det är bra att det blivit pengar över när utgifterna dragits från intäkterna. Men när det handlar om belopp i storleksordning 60 – 1 200 miljarder, som det gjort de senaste åren, och om det finns viktiga samhällsfunktioner som är underfinansierade kan man konstatera att det hade varit bättre att ge extra pengar till polisen eller sjukvården. För att ge ett exempel.

Det är heller ingen vidare ränta på överskottskapital i dagens läge och precis som när det gäller privatpersoner är det mer gynnsamt att amortera och investera än att ha pengar över på ett sparkonto. Det finns många som argumenterar för att Sverige snarare borde ligga på ett underskott än ett överskott och investera för att driva tillväxten.

Att vi har ett budgetöverskott är bra och det ser ut att kunna behövas eftersom flera kommuner i landet ligger på stora underskott. Över 100 av våra 290 kommuner beräknas gå med förlust i år och kan behöva låna pengar för att kunna täcka nödvändiga utgifter inom till exempel skola och omsorg.

Danderyd, som kallats Sveriges rikaste kommun, har faktiskt det största underskottet per kapita. Det beror inte minst på att skatten helt enkelt är låg. Danderyd är också en kommun med en förhållandevis hög andel pensionärer som behöver omsorg men inte längre genererar några skatteintäkter. Aftonbladet har nyligen behandlat detta i artikeln Egotrippen är slut i stenrika Danderyd. Danderyd är dock inte den kommun som anses ha det besvärligaste läget utan det är istället mindre kommuner med många bidragsberoende. Filipstad är ett exempel på en sådan kommun där läget nu är riktigt allvarligt.

Staten kan också behöva gå in och säkra välfärden i kommuner som inte lyckats finansiera den genom kommunalskatten och andra intäkter. Organisationen Sveriges kommuner och landsting driver denna linje med uppbackning från bland annat LO. Problemet med att låta staten gå in med pengar till de kommuner som behöver det mest är, enligt vissa, att kommunernas incitament att förbättra sin ekonomi genom välbehövliga strukturella förändringar minskar.