Vad är ränta?

Ränta är ett begrepp som används för att beskriva kostnaden när du lånar pengar. Men vid en närmare titt på begreppet kan vi konstatera att det finns olika typer av ränta som används vid olika tillfällen.

• Nominell ränta. Kostnaden som långivaren tar ut för ett lån kallas för nominell ränta. Den nominella räntan är på årsbasis och presenteras i en procentsats. Eftersom den nominella räntan är på årsbasis ger den inte alltid en helt rättvis bild av lånets totalkostnad. Särskilt inte om lånet har en kort återbetalningstid.
• Effektiv ränta. En långivare tar oftast ut flera avgifter för ett lån än bara nominell ränta. Det kan tillkomma avgifter som uppläggningsavgift och aviavgifter. När dessa kostnader räknas samman får vi fram det som kallas för effektiv ränta, det vill säga totalkostnaden för lånet. Även den effektiva räntan visas på årsbasis vilket innebär att exempelvis snabblån, med korta återbetalningstider, ofta framstår som mycket dyrare än vad de är.
• Listränta. Är den räntesats banker använder för att marknadsföra sina bolån. När du ansöker om ett bolån kan du aldrig få högre ränta än listräntan. Eftersom bankerna erbjuder bolån med olika bindningstider skiljer sig listräntan åt beroende på hur länge du vill binda lånet. I regel är listräntan lägre med rörlig ränta än bunden ränta.
• Genomsnittsränta. Bankens kunder och deras gemensamma räntesnitt kallas för genomsnittsräntan. Då de flesta väljer att förhandla sina bolåneräntor är genomsnittsräntan alltid lägre är listräntan. Återigen skiljer sig genomsnittsräntan åt mellan bankens olika bindningstider.
• Reporänta. Reporäntan är Riksbankens styrränta och det viktigast penningpolitiska verktyget. Genom att höja eller sänka räntan påverkar Riksbanken övriga bankers räntor, vilket i sin tur påverkar inflationen i Sverige.
• Referensränta. Referensräntan motsvarar reporäntan vid föregående halvår. Den ändras två gånger per år men har inget penningpolitiskt syfte. Referensräntan påverkar bland annat dröjsmålsräntan.

Räntan du betalar kan antingen vara rörlig eller bunden.

Med rörlig ränta innebär det att din räntesats förändras utefter rådande ränteläge. Om banken höjer sin ränta kommer även din ränta höjas, ofta med lika många räntepunkter.

En sak som kan vara bra att veta är att det inte finns någon helt rörlig ränta. Den ränta som kallas rörlig har oftast en bindningstid på tre månader. Men i och med att bindningstiden är så pass kort har den fått namnet rörlig ränta.

Med bunden ränta innebär det i stället att du har samma ränta under hela bindningstiden, oavsett vad som händer på räntemarknaden. När du har bunden ränta kan du själv välja mellan olika bindningstider.

Om bindningstiden är kortare än hela återbetalningstiden kommer du automatiskt få rörlig ränta när din bindningstid går ut. Du kan dock förlänga din bundna ränta innan bindningstiden löper ut.

Vid vanliga konsumtionslån, det vill säga privatlån, snabblån och liknande erbjuds nästan bara rörlig ränta. När du däremot tar ett bolån finns fler valmöjligheter. Där kan du välja mellan både rörlig och bunden ränta.

Vanliga bindningstider på bolån

• 3 månader (rörlig)
• 1 år
• 2 år
• 3 år
• 4 år
• 5 år
• 10 år

Tips! Rent historiskt har det varit billigare med rörlig ränta än bunden ränta.

Räntan kan beskrivas som själva kostnaden för att låna pengar medan räntesatsen beskriver räntan uttryckt i procent.

När bankerna presenterar sina räntor, det vill säga kostnader, så görs det alltid i form av en räntesats. Eftersom bankerna presenterar en räntesats kan det ibland vara svårt att avgöra hur dyrt ett lån är, det gäller bland annat för lån med korta återbetalningstider. En del långivare inom smålån brukar dock även presentera totalkostnaden för lånet vilket gör det lättare för dig att se vilken långivare som är billigast respektive dyrast.

När du lånar pengar är det flera faktorer som påverkar vilken ränta du kan få. En del saker kan du påverka och andra inte.

Räntan skiljer sig exempelvis mellan olika typer av lån. I regel får du lägre ränta när du tar ett lån med säkerhet än ett lån utan säkerhet. Bankernas ränta påverkas dessutom av ränteläget i Sverige. Om Riksbanken exempelvis höjer reporäntan kommer troligtvis övriga marknadsräntor följa efter, och det är dessvärre inte något du kan påverka.

Men det finns faktorer som du själv kan påverka för att få en lägre ränta.

• Lånebelopp. Hur mycket pengar du lånar kommer påverka hur mycket du måste betala i ränta.
• Lånets löptid. Generellt sett får du lägre ränta med kort återbetalningstid.
• Med eller utan säkerhet. När du lånar pengar och använder föremålet du köper som säkerhet för lånet kan du få lägre ränta än om du lånar pengar utan säkerhet. Långivaren kan känna sig mer trygg med att få tillbaka sina pengar om du lånar med säkerhet och därför får du också lägre ränta.
• Din skuldkvot. Förhållandet mellan din inkomst och skulder kallas för skuldkvot. Du räknar ut din skuldkvot genom att ta dina månadsskulder dividerat med din månadsinkomst. Ju lägre din skuldkvot är, desto lägre ränta får du.
• Betalningsanmärkningar. Tar du ett lån med betalningsanmärkning har du i regel sämre återbetalningsförmåga och får därför högre ränta.
• Antalet kreditupplysningar. Har du många kreditupplysningar registrerade på dig får du sämre kreditvärdighet. Din kreditvärdighet används som ett mått för att mäta din betalningsförmåga. Ju sämre kreditvärdighet du har, desto högre ränta får du.

Eftersom räntan påverkas av din ekonomiska situation och vilket typ av lån du tar är det svårt att säga vad som är en hög ränta och inte. En räntesats på 10 procent är exempelvis billigt för ett snabblån men väldigt dyrt för ett bolån.

Det bästa sättet för att se vilken långivare som kan erbjuda bäst ränta är att jämföra deras erbjudanden åt. Till din hjälp kan du använda dig av en låneförmedlare som kontaktar flera banker och långivare för att se vilka som kan ge dig ett lån. Då slipper du kontakta alla banker själv samtidigt som en låneförmedlare bara tar en kreditupplysning.

Flera lån eller stora lån leder ofta till höga räntekostnader. Men visste du att du kan få tillbaka en hel del pengar på den ränta du betalar? Räntan på lån är nämligen avdragsgill med 30 procent i deklarationen. Detta gäller alla typer av lån, alltifrån bolån till privatlån, snabblån och liknande.

Tänk på! Du får bara göra avdrag på den nominella räntan.