Vad är reporänta?

Reporäntan kallas även för styrränta, och som namnet antyder styr reporäntan andra marknadsräntor. Vilken ränta du får när du lånar pengar påverkas delvis av reporäntan.

Bankerna får sätta in och låna pengar hos Riksbanken till en särskild in- och utlåningsränta. I dagsläget är inlåningsräntan 0,10 procentenheter under reporäntan medan utlåningsräntan är 0,75 procent över reporäntan.

Det innebär att om Riksbanken gör justeringar i reporäntan så kommer bankernas in- och utlåningskostnader påverkas. När Riksbanken höjer reporäntan ökar bankernas in- och utlåningskostnader och därmed minskar deras marginaler. För att behålla samma marginaler måste bankerna därför höja räntan för dig som konsument. Därför blir det dyrare att ta lån när reporäntan är hög.

Om Riksbanken däremot sänker reporäntan så blir bankernas in- och utlåningskostnader lägre. Då kan bankerna sänka räntan för dig som konsument och ändå behålla samma marginaler. Därför får du lägre ränta på ditt lån när reporäntan är låg.

Svenska banker påverkas direkt av Riksbankens justeringar av reporäntan. När det gäller de mindre kreditgivarna inom exempelvis snabblån så påverkas dessa företag inte direkt av en justering.

Snabblåneföretagen lånar ofta pengar från de större bankerna och inte direkt från Riksbanken. Det innebär att deras räntor påverkas av bankernas reaktion på Riksbankens räntehöjning.

Ett snabblån kan dock inte bli hur dyrt som helst. Sedan 1 september 2018 finns ett räntetak inom snabblån. Det innebär att räntan inte får vara högre än högst 40 procentenheter över gällande referensränta. Referensräntan motsvarar reporäntan vid utgången av föregående halvår. Referensräntan är i dagsläget 0 procent vilket innebär att räntan på ett snabblån inte får överstiga 40 procent.

Den ränta som påverkas allra mest av justeringar av reporäntan är bolåneräntan. Att köpa bostad är dyrt och bolånen kan många gånger vara på miljonbelopp. Det i sin tur leder till höga bolåneräntor där även små justeringar kan få stora konsekvenser för dig som bolånetagare.

Exempel: Bolån på 2 000 000 kr. Ränta 1,49 procent. Ger en årlig räntekostnad på 29 800 kr.

Bolån på 2 000 000 kr. Ränta 1,59 procent. Ger en årlig räntekostnad på 31 800 kr.

Om du har ett bolån på 2 000 000 kr och din bolåneränta höjs med 0,10 procent får du betala 2 000 kronor mer per år bara i räntekostnader.

För att inte hamna i ekonomiska trångmål på grund av en räntehöjning är det viktigt att inte ta ett större bolån än du faktiskt behöver. Du bör även jämföra erbjudanden från olika banker för att vara säker på att du hittar det billigaste bolånet.

Glöm inte heller bort att förhandla om bolåneräntan. Bankerna måste enligt lag presentera både en snittränta och en listränta. Snitträntan är det räntesnitt bankens kunder får efter förhandling, medan listräntan är den ränta banken använder i sin marknadsföring. För att få den bästa tänkbara räntan ska du alltid förhandla mot snitträntan.

Sveriges riksbank har ett mål om att hålla inflationen på 2 procent. Med inflation menas att den allmänna prisnivån ökar. Det innebär att du kan köpa färre varor för samma summa pengar. Med andra ord pengarna minskar i värde.

Anledningen till att Riksbanken vill hålla inflationen till 2 procent är flera.

• När inflationsmålet introducerades var det en vanlig nivå hos andra centralbanker.
• Ett inflationsmål på 2 procent ger tillräckligt stort handlingsutrymme för penningpolitiken.
• Det är lättare att göra justeringar av relativa löner och priser om inflationen ligger på 2 procent.

Ett sätt att påverka inflationen och nå målet om 2 procent är med hjälp av reporäntan. En höjning eller sänkning av reporäntan påverkar nämligen efterfrågan på varor och tjänster, vilket i sin tur påverkar ekonomin och därmed inflationen.

Varje månad fattar Riksbanken ett beslut om reporäntan ska höjas eller inte baserat på konjunkturläget i Sverige och utomlands. Men hur gör då Riksbanken för att bestämma om reporäntan ska höjas eller inte?

När Riksbanken fattar ett beslut om reporäntan gör man inte det utifrån den rådande inflationen. I stället fattar man beslutet baserat på förväntningar och hur ekonomin ser ut i omvärlden. Det innebär också att effekten av en justering inte slår ut helt och hållet på en gång. Ibland kan det ta mellan 1-2 år innan man riktigt kan se effekten av en sådan räntejustering.

När Riksbanken fattar beslut om Reporäntan ska höjas eller inte tar man hela tiden hänsyn till inflationsmålet på 2 procent. Vill Riksbanken att inflationen ska  minska höjer man reporäntan medan man sänker den om man vill att inflationen ska öka.

I dagsläget ligger reporäntan på 0 procent. Innan dess hade vi ett antal år med minusränta vilket gjorde det billigt att låna pengar, medan det inte gav särskilt stor avkastning att spara pengar hos banken. Men det är inte alltid som vi haft så låg reporänta. När vi fick minusräntan 2015 var det faktiskt första gången sedan reporäntan infördes 1994. Innan dess hade reporäntan varit betydligt högre än så. I mitten på 90-talet var den en bra bit över 8 procent.