Avdragsgill ränta

De flesta av oss har idag någon form av lån, det kan exempelvis vara ett bostadslån, privatlån eller ett mindre sms-lån. Lånen skiljer sig förstås åt när det kommer till vilka säkerheter som krävs, räntenivåer, återbetalningstider med mera. De har dock alla en sak gemensamt, du har rätt att få tillbaka 30 procent av den nominella ränta som du betalat till långivaren. Detta är därför någonting som du bör du ha i åtanke när du beräknar hur stor kostnaden för ett lån blir.

I svensk lag står det att ränteutgifter ska vara avdragsgilla. Det innebär i praktiken att du får lägre skatt när du har räntor att betala. Det kan innebära att din inkomstskatt sänks och du kan ha möjlighet att få tillbaka på skatten om du har stora ränteutgifter. Räntan på ett lån är dock aldrig helt avdragsgillt utan du behöver betala tillbaka den största delen till långivaren. Tänk på att det är skillnad på ränta och andra avgifter (exempelvis aviavgifter) och att de sistnämnda inte är avdragsgilla.

Ränteavdrag i praktiken och räkneexempel

Du kan generellt få avdrag för alla typer av lån där du betalar ränta, exempelvis på bostadslån, privatlån, lån utan UC, sms-lån med flera. Det spelar heller ingen roll hur stort beloppet är, du kan få avdrag för en obegränsad summa ränteutgifter. Låt oss ta ett exempel som visar hur stora avdragen kan bli. Låt säga att du har ett bostadslån på 1 500 000 kronor till en ränta på 1,79 procent. Din ränta per år blir då totalt 26 850 kronor.

Har du inkomster från aktieutdelning eller andra ränteinkomster ska dessa dras av för att räkna ut årets räntenetto. Låt oss säga att du i detta fall har 6 000 kronor i ränteinkomster från ett bankkonto du sparat pengar på under året. Ditt räntenetto blir då 26 850 kronor (räntan på bolånet) – 6 000 kronor (ränteinkomsterna) = 20 850 kronor. Av dessa får du dra av 30 procent på din beräknade skatt från lön eller andra inkomster som sjukpenning eller pension.

Totalt blir det alltså 20 850 kronor x 0,3 = 6 255 kronor som du får dra av på skatten. Dessa pengar kommer att minska din skatt eller eventuellt ge tillbaka på skatten. När du tar ett lån kan du därför ta för vana att räkna ut din räntekostnad och tänka på att du har rätt att dra av 30 procent av räntan. Många glömmer bort denna möjlighet och förstår inte vad som ligger bakom en oväntat hög skatteåterbäring.

Så fungerar det att få tillbaka pengarna

För att få pengarna behöver du normalt sett inte göra någonting. Långivare, banker och kreditinstitut rapporterar in dina räntekostnader till Skatteverket som sedan tar det med i beräkningen när de räknar ut din slutgiltiga skatt för året. Du behöver dock själv ha koll så att ingenting missas. Det kan du kontrollera genom att spara information om dina ränteutgifter och jämföra dem när väl årets deklaration landar hos dig. I de allra flesta fall blir det helt rätt från början.

Skulle det mot förmodan vara något fel i deklarationen och en långivare har missat att rapportera in till Skatteverket behöver du själv göra det för att få ränteavdraget. När du konstaterat att en ränteuppgift inte finns med, samlar du information om vad du har betalat och till vem. Därefter kontaktar du Skatteverket och lämnar över informationen samt uppgifter om hur långivaren kan kontaktas. Detta sköter sedan Skatteverket och de gör därefter en ny beräkning av din slutgiltiga skatt.

Ränteavdrag gäller bara för det år då betalningen gjorts och kan inte sparas. Om du har höga ränteutgifter ett år är det förstås bra att kunna dra av dessa mot en inkomst av tjänst eller ränta. Äger du aktier i en vanlig aktiedepå (ett ISK-konto fungerar inte på samma sätt) kan du sälja av aktier med vinst för att kunna utnyttja ränteavdraget. Många har dock en inkomst som de kan få avdrag från och på så sätt få tillbaka på skatten.

När du inte kan få avdrag

Om du är eller har varit student har du kanske tagit ett studielån från Centrala Studiestödsnämnden, CSN. Lån från CSN är dock inte avdragsgilla som andra räntor är. Det beror på att räntan är väldigt låg och redan har anpassats till hur skattesystemet är uppbyggt samt statslåneräntan. CSN-räntan just nu är mycket låg, under 2019 var den 0,16 procent, vilket är nära på noll. Du förlorar alltså nästan inga pengar på att inte kunna dra av dessa räntor.

Om du har tagit lånet tillsammans med en annan person kan du inte få avdrag för hela beloppet. Om du i det tidigare exemplet hade delat på lånet med din partner till 50 procent hade ni också fått dra av endast 50 procent av räntenettot. Det vill säga din ränteutgift blir 26 850 kronor / 2 = 13 425 kronor. Med tanke på att du haft ränteinkomster på 6 000 kronor blir ditt räntenetto 13 425 kronor – 6 000 kronor = 7 425 kronor.

Förvaltningsavgifter kan inte dras av

Avgifter i samband med att du tar lån kan inte heller dras av. Dessa kan vara kreditundersökningsavgifter, garantiavgifter från banker och uppläggningskostnader när du tecknar lån. En stor utgift som många inte tänker på när de tar ett lån för att köpa hus är pantbrevskostnaden. Detta tas ut som en stämpelskatt samt en avgift på 375 kronor. Pantbrevet kostar 2 procent av lånebeloppets storlek. Det vill säga ett lån på 1 000 000 ger 20 375 kronor i pantbrevskostnad. Något som alltså inte är avdragsgillt.

Många privat-, sms-lån och andra typer av lån kan också ha dolda kostnader i form av avgifter för avier eller uppläggningskostnader. Det är något du ska se upp med när du väljer långivare. Dels är dessa inte avdragsgilla och de kan därför inte ge dig tillbaks på skatten som räntan kan. Dels bidrar de till att dra upp kostnaden för lånet som kan bli oväntat hög om du bara tittar på räntekostnaden och struntar i andra avgifter för lånet.

Därför talar vi i samband med lån om nominell och effektiv ränta. Den nominella räntan är själva räntekostnaden, som beräknas utifrån vad räntan ligger på och storleken på ditt lån. Den effektiva räntan är istället din totala kostnad för lånet. Här räknas avgifter som ökar kostnaden för lånet in. När du ska ta ett lån, se därför till att du vet hur hög den effektiva räntan är och titta inte enbart på den nominella. Dessa kan skilja sig betydligt åt.

Om du vill få tillbaka pengarna direkt

Kanske vill du teckna ett lån men inser att du inte kan vänta på att få tillbaka räntekostnaden på skatten? Kanske vill du ha tillbaka räntekostnaderna direkt istället för att behöva vänta i över ett år? Lösningen på detta är att göra en preliminär skatteuträkning eller en “jämkning” som det också kallas. Detta kan minska skatten som dras varje månad istället för att dras av som en enda stor klumpsumma i deklarationen. Jämkning kan utföras en gång per år eller i samband med bokslut/deklaration.

En preliminär skatteuträkning görs hos Skatteverket. Du loggar in på Mina Sidor och hittar tjänsten där. För att kunna göra en jämkning behöver du veta dina ränteutgifter för året samt dina inkomster. Dessa fyller du i online och gör sedan uträkningen på vad du ska betala. Denna skickar du in till en handläggare. Därefter får du ett besked om din aktuella skattesats som du kan lämna till din arbetsgivare. Arbetsgivaren minskar då skatten som dras varje månad, vilket ger dig mer pengar över.

Det kan låta som en toppenidé att jämka och det är det för många. Särskilt för den som har en stabil inkomst och inte planerar att ta några nya lån det kommande året. Varierar inkomsten mycket från år till år eller om du står i startgroparna för att ändra dina lån, kanske jämkning inte är det bästa alternativet för dig. En felaktig jämkning kan leda till att du i slutändan får betala restskatt, vilket sällan är särskilt roligt att behöva göra.

Använd ränteavdraget rätt

Ett ränteavdrag som ger dig pengar tillbaka på skatten kan kännas som gratis pengar men det är det inte. Detta avdrag kommer för att du haft en ränteutgift och som för alla utgifter bör du fundera noga över om den är motiverad eller ej. Låt aldrig ränteavdraget bli en anledning till att ta ett lån. Om du däremot behöver ta ett lån ska du alltid ha i åtanke att du kan dra av 30 procent av kostnaden för lånet.

Se också till att alltid förhandla om räntor och amortera smart på dina lån för att hålla kostnaderna nere. Välj alltid en långivare som erbjuder bra räntor på dina lån. Här kan du jämföra låneaktörer Tänk inte att det spelar mindre roll eftersom du alltid kan göra ränteavdrag. En ränta som är högre än nödvändigt kanske inte känns så farligt när du tittar på din månadskostnad men sett över tid kan det bli stora belopp som du slänger i sjön. Särskilt för stora lån som till bostad.

Sammanfattning avdragsgill ränta

Som låntagare har du rätt att få tillbaka hela 30 procent av din räntekostnad varje år. Denna räntekostnad dras av mot din beräknade skatt och betalas vanligen tillbaka i samband med att du får tillbaka på skatten. Du kan dock jämka om du vill ha en lägre skatt varje månad istället. Trots att du kan få ränteavdrag är det fortfarandeviktigt att inte låna i onödan, att förhandla om räntor och att betala av lånen så snart som möjligt!