Två av tre småbarnsfamiljer oroar sig för Riksbankens räntebesked

På torsdag kommer Riksbanken med ett nytt räntebesked och allt tyder på ytterligare en höjning. En undersökning gjord av Skandiamäklarna visar att nästan 60 procent av småbarnsföräldrar känner en oro för hur räntehöjningen ska påverka ekonomin.

Den 9 februari kommer Riksbanken med sitt nästa räntebesked och allt pekar mot ytterligare en höjning av styrräntan. Den stigande räntan oroar många svenskar, framför allt barnfamiljer. Styrräntan ligger idag på 2,50 procent.

I en undersökning från Skandiamäklarna visar det sig att omkring 57 procent av alla barnfamiljer oroar sig för den stigande räntan, en tredjedel av dessa är mycket orolig för vilken påverkan en stigande ränta får på ekonomin. Sett till hela befolkningen oroar sig 35 procent av hushållen i någon skala.

Minst oro känner pensionärer utan barn.

– De som köpte för 20 till 30 år sedan och har väldigt lite lån i förhållande till bostadens värde är mindre oroliga, än de som är nya in på marknaden och har stora lån räknat i kronor, säger Andreas Moritz, vd för Skandiamäklarna, i ett pressmeddelande.

Även de hushåll som bundit sina lån över längre tid, exempelvis i 5 eller 10 år slipper oroa sig för stigande boendekostnader.

Bolån 1 miljon kronor

Räntehöjning 0,5% = 417 kr/mån

Räntehöjning 1,0% = 833 kr/mån

Bolån 2 miljoner kronor

Räntehöjning 0,5% = 1250 kr/mån

Räntehöjning 1,0% = 2500 kr/mån

Bolån 3 miljoner kronor

Räntehöjning 0,5% = 2 083 kr/mån

Räntehöjning 1,0% = 4 167 kr/mån

På sikt kommer även andra typer av lån, såsom lån utan UC och privatlån påverkas av Riksbankens räntehöjning. Hushåll med flera lån och krediter riskerar därför drabbas även utöver bolånet.

Tips! Samla lån och krediter i ett större privatlån och sänk dina räntekostnader.

I undersökningen tillfrågades deltagarna hur stora ökningar i boendekostnader som deras hushåll skulle klara av innan smärtgränsen är nådd. I snitt skulle hushållen klara av en höjning på 4 653 kronor.

– Många kommer klara av räntehöjningarna. Det jag tror folk syftar på här är utrymmet att gå på restaurang, resa eller leva som de tidigare levt, säger Andreas Moritz.