Svensk ekonomi bromsar in

Enligt Konjunkturinstitutet som publicerade en uppdaterad prognos 2019-08-06 sker nu en oväntat kraftig inbromsning av högkonjunkturen. Sysselsättningen har sjunkit för andra kvartalet i rad och det står ganska klart att den svenska ekonomin nu går in i en avmattningsfas. Att vår konjunktur försvagas är inte överraskande eftersom vi är inne i en, historiskt sett, mycket långvarig högkonjunktur. Konjunkturen följer ett cykliskt förlopp där alla bedömare är ense om att vi förr eller senare kommer att gå in i en lågkonjunktur som sedan kommer att följas av en ny högkonjunktur.

Det är inte minst data från tidigare konjunkturer som ligger till grund för de prognoser som bland annat Konjunkturinstitutet, Svenskt Näringsliv och Riksbanken gör kontinuerligt. Att kunna ställa goda prognoser är av stor vikt för alla som fattar ekonomiska beslut.

Konjunkturinstitutet är en av de institutioner som har störst resurser i Sverige när det gäller bevakning av nyckeltal som visar vart konjunkturens vindar blåser. Inbromsningen är väntad men något kraftigare än tidigare prognoser.

Att svensk ekonomi bromsar in behöver dock inte betyda att vi snabbt är på väg in i en ny lågkonjunktur. Den nya prognosen till trots bedömer Konjunkturinstitutet att högkonjunkturen kommer att bestå men långsamt ebbas ut under nästa år.

Det är som vanligt en blandning av inre och yttre faktorer som avgör åt vilket håll konjunkturen i Sverige rör sig. Framförallt yttre faktorer eftersom den svenska ekonomin är förhållandevis liten och i hög grad beroende av vad som sker i omvärlden. Den globala tillväxten har avmattats sedan 2017 men är fortfarande inne i en tillväxtcykel.

Risken för ett handelskrig mellan USA och Kina, Brexit och det oroliga läget i Mellanöstern påverkar ekonomin i de flesta länder just nu och har en hämmande effekt på konjunkturen. Orderingången till de stora svenska exportföretagen har gått ner sedan i juni och det är en faktor som i hög grad påverkar tillväxten negativt och som leder till ännu lägre sysselsättning, eller åtminstone till att sysselsättningen ökar långsammare än tidigare. Den låga referensräntan vi har i Sverige är å andra sidan en faktor som gynnar investeringar och tillväxt och därmed motverkar en konjunkturnedgång.

Vilka konsekvenserna blir av en konjunkturnedgång beror mycket på hur kraftig den är och på hur snabbt förändringen sker. Arbetslösheten stiger under en ordentlig lågkonjunktur och det innebär ökade belastningar på samhällsekonomin. Ökad arbetslöshet kan dock ha andra orsaker än försämrad konjunktur. I Sverige är vi inne i en period där tillgången på arbetskraft växer snabbare än sysselsättningen, detta på grund av bland annat automatisering, ökad invandring och att folk i genomsnitt jobbar längre.

Bidrag och löner i den offentliga sektorn kan komma att sjunka. Inflationen minskar i regel i takt med att efterfrågan på varor och tjänster går ner. Det kan till och med leda till deflation – alltså sjunkande priser. En av anledningarna till det är att köpkraften minskar när arbetslösheten stiger och en annan är att många helt enkelt väntar med att köpa dyrare varor om prognosen pekar mot att priser kan komma att sjunka ännu mer.

Många oroar sig för att räntorna ska stiga och att det ska påverka deras bolån. Bolåneräntorna är avgörande för ekonomin i hushåll med högt belånade villor eller lägenheter. Det är dock svårt att säga hur en nedgång i konjunkturen kommer att påverka räntorna eftersom Riksbanken har så mycket att ta hänsyn till när de sätter sin referensränta. Det man däremot kan vara ganska säker på är att Riksbanken kommer att ge så tydliga signaler som möjligt kring vad som är att vänta, avseende referensräntan. Idag tyder inget på några dramatiska förändringar och det finns heller inget som tyder på att den ekonomisk inbromsning som Konjunkturinstitutet flaggat för kommer att påverka hushållens lånesituation. I alla fall inte på kort sikt.