Skuldsättningen ökar – allt fler hos Kronofogden

Arbetslösheten har stigit till över 8 procent och många hushåll har svårt att betala sina skulder. Om utvecklingen fortsätter riskerar drygt 100 000 svenskar ha skulder hos Kronofogden inom en snar framtid. Så illa har det inte varit sedan början på 90-talet.

Svenska hushåll har de senaste åren lånat pengar som aldrig förr. Bolånen är högre än någonsin, privatlånen blir större och konsumtionslånen blir fler. Den höga skuldsättningen är hanterbar så länge räntorna förblir låga och hushållen har en stabil och trygg ekonomi. Men nu under rådande Coronapandemi har arbetslösheten ökat kraftigt och det minskade inkomstbortfallet har lett till att skulderna hos Kronofogden ökar. Mellan åren 1992-1994 ökade antal personer med skulder hos Kronofogden med omkring 100 000. Nu gör myndigheten bedömningen att det finns en stor risk att vi kommer få se en liknande utveckling.

I en intervju med TT poängterar dock rikskronofogde Christina Gellerbrant Hagberg att prognosen än så länge är mycket osäker.

I början av 2020 fanns omkring 4 procent av den vuxna befolkningen registrerade i Kronofogdens register. För att hitta så låga siffror måste man gå tillbaka omkring 30 år. Anledningen till dessa låga siffror beror på starka statsfinanser och låga räntor. Inför krisen skulle man därför kunnat säga att vi hade ett bra utgångsläge. Men utvecklingen går nu snabbt utför, vilket oroar Kronofogden. Det gäller därför att den som kan försöker få kontroll över sin ekonomi innan det är för sent. Personer som riskerar hamna i ekonomisk kris bör exempelvis kontakta dem man har skulder till och se över möjligheten att hitta någon lösning.

Kronofogden har nyligen låtit genomföra en undersökning som visar att 2 av 10 hushåll har fått sämre ekonomi sedan Coronapandemin nådde Sverige. Att så pass många redan nu gör bedömningen att privatekonomin har försämrats är oroväckande tycker Kronofogden. Många hushåll gör även bedömningen att deras ekonomi kommer försämras ytterligare längre fram i tiden.

Allra värst drabbade är personer som förlorat sina jobb, är egenföretagare och ensamstående föräldrar.

Foto: Krister Vikström / Kronofogden