Vad är bottenlån och topplån?

Med dagens bolånetak är det enligt lag bara möjligt att ta ett bolån på 85 procent av köpeskillingen. Resterande 15 procent måste finansieras med en kontantinsats. Förr var det dock möjligt att låna upp till hela bostadens värde med ett bottenlån och ett topplån. Denna möjlighet avskaffades 2010 när bolånetaket infördes.

Bottenlånet var den del av lånet som låg i “botten” på bostadslånet och hade bostaden som säkerhet. Bankerna ville dock ha marginal ifall priserna på bostäder skulle sjunka. Därför fanns det en gräns för hur stort bottenlånet fick vara, oftast mellan 75-90 procent av bostadens värde.

De hushåll som inte hade resterande 10-25 procent i kontantinsats fick ta ett topplån för att finansiera den kostnaden. Topplånet användes flitigt av de som inte hade någon kontantinsats, alternativt inte kunde lägga tillräckligt stor kontantinsats.

Att låna ut pengar för hela bostaden var en stor risk för banken ifall bopriserna skulle rasa. För att kompensera för detta tog bankerna ut en högre ränta för topplånet än bottenlånet. Eftersom topplånet även var ett lån utan säkerhet hade banken inga garantier för att lånet skulle betalas tillbaka vilket även det bidrog till högre räntor.

Precis som idag sätts räntorna individuellt vilket gör det svårt att svara på exakt hur höga räntorna var. Räntan för bottenlånet kan likställas med räntan för dagens bolån medan räntan för topplånet ofta var någon procentenhet högre.

Att skuldsätta sig själv för mycket är aldrig bra, att belåna hela bostaden och ta ett topplån gjorde dig därmed känslig för eventuella räntehöjningar.

Med höga bostadspriser blev varenda räntehöjning många tusenlappar i slutändan. Var din skuldkvot dessutom hög, det vill säga att du inte hade så mycket marginal mellan dina inkomster och utgifter, blev du ännu mer känslig för räntehöjningar.

Tips! Se alltid till att spara ihop en ordentlig kontantinsats innan du köper bostad. På så vis förbättrar du din skuldkvot och blir inte lika känslig mot räntehöjningar.