I samarbete med

Vad innebär bolånetaket?

  • Låna upp till 60 procent av bostadens pris
  • Så skiljer sig bankernas bolånetak
  • Därför infördes bolånetaket

*Max 60 % belåningsgrad med panträtt i fast egendom eller bostadsrätt. Årsränta per den 2025-01-06. Kreditgivare: Stabelo AB. Ex: Bolån på 2 000 000 kronor med 3-månaders rörlig ränta på 3.22 % (effektiv ränta 3.27 % per år) med 30 år rak amortering om 5 556 kr/mån , ger totalt 2 968 607 kr att återbetala i 360 månadsbetalningar, varav 968 607 kr ränta om räntan är oförändrad under lånets löptid (30 år). Den första månadsbetalningen blir då 10 923 kr vilket motsvarar en räntekostnad om 5 367 kr och en amortering på 5 556 kr.

Vad får jag för ränta?
Bostadens värde
4,000,000 kr
Lånebelopp
2,000,000 kr
Bindningstid
Ränta
Bostaden ger rätt till grönt bolån
Skaffa nytt eller flytta bolån →

*Max 60 % belåningsgrad med panträtt i fast egendom eller bostadsrätt. Årsränta per den 2025-01-06. Kreditgivare: Stabelo AB. Ex: Bolån på 2 000 000 kronor med 3-månaders rörlig ränta på 3.22 % (effektiv ränta 3.27 % per år) med 30 år rak amortering om 5 556 kr/mån , ger totalt 2 968 607 kr att återbetala i 360 månadsbetalningar, varav 968 607 kr ränta om räntan är oförändrad under lånets löptid (30 år). Den första månadsbetalningen blir då 10 923 kr vilket motsvarar en räntekostnad om 5 367 kr och en amortering på 5 556 kr.

Innehållsförteckning

Vad innebär bolånetaket?

Bolånetaket reglerar hur stor del bolånet som får utgöras av den totala köpeskillingen. Enligt lag får ett bolån inte utgöra mer än 85 procent av köpeskillingen – resterande 15 procent måste utgöras av egna pengar, vilket kallas för kontantinsats.

Vissa banker, såsom Stabelo, kan själva ha ett lägre tak för hur stor av bostadens slutpris som får utgöras av bolånet. I Stabelos fall får du inte låna mer än 60 procent av bostadens slutpris.

För att undvika allt för höga boendekostnader bör du spara ihop hela kontantinsatsen innan du köper dig en bostad.

Bolånetaket skulle förhindra osund marknad

Det var Finansinspektionen som införde bolånetaket 2010. Anledningen till införandet var att myndigheten vill undvika en osund utveckling på kreditmarknaden. Under många år hade det funnits en trend där hushållens belåningsgrader bara ökade. Den trenden ville Finansinspektionen bryta med bolånetaket.

Förhoppningen var att hushållens skuldsättning skulle minska i och med att det blev svårare att köpa sin egen bostad.

Bolånetaket har till viss del fungerat på det sätt Finansinspektionen hoppades, men skuldsättningen har fortsatt att öka. För att få bukt med problemet infördes ett amorteringskrav 2016. Detta krav skärptes sedan ytterligare 2018.

Kritik mot bolånetaket

Den kritik som finns mot bolånetaket är att det förhindrar unga från att ta sig in på bostadsmarknaden. Unga har inte alltid den ekonomiska möjligheten som krävs för att finansiera 15 procent av köpeskillingen själva.

Låntagarna skyddas av bolånetaket

Även om många är kritiska mot bolånetaket så fyller det en viktig funktion. Syftet är att undvika framtida bostadskriser, dessutom skyddas bostadsköparna från en allt för hög belåningsgrad.

Innan bolånetaket infördes var det inte ovanligt med en belåningsgrad på uppemot 90-95 procent. Det gjorde hushållen mer känsliga för prissänkningar.

Exempel: Du köper en bostad för 2 000 000 kr och tar ett bolån på 1 900 000 kr. Belåningsgrad: 95%.

Vid en prissänkning på 10 procent skulle bostaden vara värd 1 800 000 kronor och då har du ett bolån som är större än värdet på din bostad är värd.