Var tionde svensk behöver låna pengar för att få ihop ekonomin

På grund av coronapandemin behöver idag närmare 10 procent av svenskarna ta lån för att klara privatekonomin. Det visar en undersökning från Intrum. Läget kommer högst troligt förvärras i takt med att fler personer förlorar sina jobb och får lägre inkomst. Mest utsatta är personer med låga inkomster, småbarnsfamiljer och yngre.

Företaget Intrum har genomfört en undersökning som visar coronapendemins effekter på svenska hushåll. Undersökningen visar att en tredjedel av svenskarna upplever en sämre privatekonomi än innan pandemins framfart. Detta har i sin tur även lett till ökad ekonomisk stress.

Den försämrade ekonomin har i många fall gjort det svårt för hushållen att få ekonomin att gå runt. Nästan 10 procent av befolkningen behöver idag låna pengar för att gå runt.

Sveriges coronastrategi har skilt sig markant från andra europeiska länder. I Sverige har samhället hållit öppet i stor grad till skillnad från många andra länder. Kanske har det lett till att det ekonomiska läget inte är lika kaotiskt här som på många andra platser. I övriga Europa behöver nämligen 19 procent av befolkningen låna pengar för att klara privatekonomin.

Det är tusentals personer som fått sämre ekonomi de senaste månaden. I vilken grad man påverkas skiljer sig dock stort mellan olika grupper i samhället. Dessvärre är det så att personer som redan hade det kämpigt med sin ekonomi drabbas hårdast. Det handlar om personer som redan levde på en tajt budget, det vill säga personer med låga inkomster, yngre, småbarnsfamiljer, personer med begränsat sparande och liknande.

Krisen är långt ifrån över utan pågår för fullt. Högst troligt kommer fler svenskar få ekonomiska bekymmer i framtiden. Det kommer i sin tur leda till fler lån. Den som har möjlighet bör dock undvika att låna för att klara ekonomin, i stället är det bättre att låna från familj och vänner eftersom du då kan slippa räntekostnad och få längre tid på dig att betala tillbaka skulden. Hushållen bör även försöka minska på sina utgifter för att ta höjd för ett sämre ekonomiskt läge.