Så påverkas Sverige av drönarattackerna mot Saudiarabien

Det har nog inte undgått någon att vi är inne i en smärre internationell kris efter att oljeanläggningar attackerats i Saudiarabien, som är världens största oljeexportör. Vilka konsekvenserna kommer att bli är oklart i dagsläget, i värsta fall kan situationen leda till krig, men ett par saker som påverkar även svenska hushåll har redan hänt.

Efter drönarattackerna steg oljepriset med över 10 % på kort tid. Det har fått effekter på bensinpriset som höjdes med 55 öre litern. Om stora mängder olja eller viktiga produktionsanläggningar fortsätter att brinna i Saudiarabien kommer priserna att fortsätta att öka. Saudierna har gjort sitt bästa för att avdramatisera situationen genom att lova att oljeproduktionen snart kommer att vara tillbaka på normala nivåer igen. Det återstår att se om de lyckas med det.

Tillgången på olja är en internationell angelägenhet. Saudiarabien fick skära ner på sin oljeproduktion med hälften efter attackerna och det påverkar tillgången på världsmarknaden och därmed priset. En rebellgrupp i Jemen som sägs uppbära stöd från Iran har tagit på sig ansvaret för attackerna. Om USA och Saudiarabien kan framlägga tydliga bevis för att Iran ligger bakom attacken kan vi stå inför en konflikt som på allvar kommer att skaka om världsekonomin. I ett sådant läge kommer priset på olja, och därmed även priset på bensin och diesel här hemma i Sverige, att nå mycket högre nivåer än idag. Om du funderar på att ansöka om ett billån till en bil som drar mycket bensin kan det vara läge att fundera igenom ditt val en extra gång.

USA:s centralbank (FED) har för första gången på 11 år genomfört en räntesänkning. Sänkningen är en följd av att den Europeiska centralbanken flaggat för en sänkning av styrräntan. Donald Trump hade velat se en mycket större räntesänkning än den han fick och fler sänkningar kan vara att vänta. Genom denna räntesänkning vill FED stimulera tillväxt och motverka negativa effekter av handelskriget med Kina och den försämrade konjunkturen i omvärlden.

Den här räntesänkningen har alltså inte att göra med den pågående krisen i Mellanöstern. Samtidigt steg dock den så kallade nattreporäntan (overnight repo rate) i USA mycket dramatiskt under en kort period efter att Saudiarabien tvingats hämta hem amerikanska tillgångar på mångmiljardbelopp. Det blev helt enkelt ont om dollar plötsligt och USA:s centralbank fick agera kraftfullt för att bevara dollarkursen på önskad nivå.

Detta visar att vi befinner oss i ett läge där mycket är osäkert och där stora aktörer kan agera på sätt som kan få drastiska effekter på en global skala. Dollarn är världens viktigaste valuta. Länder som Japan, Kina och alltså Saudiarabien har alla stora tillgång i dollar. Det innebär att de kan påverka världsekonomin om de har problem på sin hemmamarknad. Problem som de behöver lösa genom att sälja av tillgångar de har i dollar.

Om oljepriset stiger kraftigt innebär det att också inflationen stiger kraftigt i Sverige. Då behöver Riksbanken höja styrräntan, annars kommer värdet på kronan att urholkas fullständigt. Det stora problemet med det är att vi i Sverige har vad som brukar kallas för en bolånedriven ekonomi. Hushållens bolån är så höga att styrräntan inte kan höjas särskilt mycket utan att det blir ohållbart för många svenska hushåll.

Så länge världsekonomin är i balans kan Riksbanken se till att ha handlingsutrymme åt flera håll, beroende på vad som händer. Vid extrema händelser, som drönarattacken mot oljeanläggningarna i Saudiarabien, ökar risken för intressekonflikter. Det blir omöjligt att hålla räntan låg på grund av hushållens höga belåningsgrad och samtidigt skydda Sverige mot skenande inflation vid en internationell kris.