Regeringen vill ta bort ränteavdraget för konsumtionslån

Ett stort problem i Sverige är den höga överskuldsättningen. De senaste tio åren har skulderna hos Kronofogden nästan fördubblats vilket skapar problem för både individen och samhället i stort.

En stor anledning till överskuldsättningen beror på konsumtionslån, det vill säga lån utan säkerhet. De senaste tio åren har blancolånen fördubblats och med lånens höga räntor medför det ökade risker för att låntagare ska få betalningsproblem.

I ett försök att få bukt med problemen presenterar regeringen ett åtgärdspaket bestående av två delar. Den första delen innebär en avtrappning av ränteavdraget på konsumtionslån. Tanken är att avdraget ska vara helt utfasat den 1 januari 2026.

Blancolån är en stor bidragande orsak till den höga skuldsättningen i Sverige. Genom att låta låntagarna få göra avdrag på räntekostnaderna blir dessa dyra lån billigare.

I en kommentar säger finansminister, Elisabeth Svantesson, att skattebetalarnas pengar inte ska användas till att finansiera dyra blancolån.

Utöver att fasa ut ränteavdraget på konsumtionslån vill regeringen även höja bolånetaket från 85 till 90 procent. I dagsläget behöver den som ska köpa en bostad finansiera minst 15 procent av bostaden med kontanta medel. Bolånet får som mest utgöra 85 procent av köpeskillingen.

För bostäder på miljonbelopp kan det vara svårt att spara ihop till en kontantinsats på 15 procent, vilket är varför många väljer att komplettera kontantinsatsen med dyra konsumtionslån. Detta vill nu regeringen undvika genom att i stället höja bolånetaket.

– Det här är ett viktigt uppdrag till Finansinspektionen. En höjning av bolånetaket skulle kunna sänka tröskeln för att fler ska komma in på den ägda bostadsmarknaden och samtidigt minska drivkrafterna att ta blancolån för att finansiera bostadsköp, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.