Har du betalat in för mycket pengar i skatt får du den överbetalda delen tillbaka efter att du deklarerat. Detta kallas för skatteåterbäring. Som privatperson har du möjlighet att göra avdrag på olika kostnader, däribland räntor, jobbresor och hushållsnära tjänster vilket kan påverka hur mycket pengar du får tillbaka.
Motsatsen till skatteåterbäring är restskatt eller kvarskatt och innebär att du har betalat för lite pengar i skatt det gångna året.
Om du har betalat in för mycket skatt under året betalas den överbetalda delen tillbaka till ditt konto efter att du deklarerat. Detta kallas för skatteåterbäring. I de fall du betalat för lite skatt under året behöver du betala in det återstående beloppet, även kallat kvarskatt.
Som privatperson har du möjlighet att göra avdrag på en rad olika kostnader. På så vis sänks den inkomst din skatt beräknas på och det betyder att du kommer betala mindre i skatt. De flesta avdragsgiltiga kostnaderna redovisas automatiskt i din deklaration men flera kostnader behöver du själv deklarera. Genom att göra avdrag kan du påverka den summa du får tillbaka i skatteåterbäring.
Räntor för lån. Att ha lån kostar pengar i form av räntekostnader. Som tur är har du möjlighet att göra avdrag på en del av dina ränteutgifter under året för att på så vis minska dina kostnader för lånet.
Har du eller ska du låna pengar har du möjlighet att göra avdrag på 30 procent av dina totala ränteutgifter upp till 100 000 kronor. På ränteutgifter som överstiger 100 000 kronor har du rätt att göra avdrag på 21 procent.
Exempel: Har du ett bolån på 3 miljoner kronor och en ränta på 4 procent innebär det en årlig räntekostnad på 150 000 kr. Du har rätt att göra ett 30 procentigt avdrag av 100 000 kr = 30 000 kr, samt ett 21 procentigt stort avdrag på resterande 50 000 kr = 10 500 kronor. Totalt får du göra ett ränteavdrag på 45 000 kronor.
Ränteavdraget på lån brukar vara ifyllt i förväg i din deklaration men det är alltid bra att dubbelkolla så att siffrorna stämmer. Avdraget gäller i stort sett alla typer av lån, såväl bolån, som lån utan UC, privatlån och snabblån. Däremot har du inte möjlighet att göra ränteavdrag på ditt CSN-lån.
Reseavdrag. Åker du med kollektivtrafik till jobbet har du rätt att göra avdrag på de resekostnader som överstiger 11 000 kronor.
Åker du i stället bil till jobbet gäller lite andra regler. Har du mer än 5 km till din arbetsplats och du tjänar minst 2 timmar per dag på att åka bil i stället för kollektivt har du rätt att göra avdrag på dina kostnader. Avdraget ligger på 18,50 kr per mil för privatbil. För tjänstebil är avdraget 6,50 kr per mil (diesel) och 9,50 kr per mil (bensin).
Rot- och Rut-avdrag. Med Rot- och Rut-avdrag får du göra ett procentuellt avdrag på arbetskostnaden (30 procents avdrag för Rot, och 50 procents avdrag för Rut).
Vanligtvis gör utföraren av arbetet avdraget direkt på din faktura. Det innebär att skatteavdraget redan är uträknat i din deklaration.
Rot-arbete innefattar tjänster som klassas som reparation och underhåll samt om- och tillbyggnad på din bostad. Med Rut omfattas hushållsarbete.
Tips! På Skatteverkets hemsida kan du läsa mer om vilka kostnader du har rätt att göra avdrag på i din deklaration.
15 mars
Du kan börja deklarera i appen och e-tjänsten. Har du e-legitimation kan du börja deklarera innan du fått din pappersdeklaration.
29 mars
Sista dagen att godkänna deklarationen i Skatteverkets app eller e-tjänst för få skatteåterbäring i april. Gäller endast om du inte gör några ändringar, exempelvis avdrag för resor till och från arbetet.
3-6 april
Skatteverket skickar ut slutskattebesked och betalar ut skatteåterbäring till dig som deklarerade digitalt senast den 29 mars utan att göra några ändringar.
15 april
Du som inte har digital brevlåda får din deklaration med posten senast 15 april.
2 maj
Sista dagen att lämna in din inkomstdeklaration.
5-9 juni
Skatteverket skickar ut slutskattebesked till dig som deklarerade senast 2 maj och inte fick skatteåterbäringen utbetald i april. Återbäringen betalas ut senast 9 juni.
Du som har digital brevlåda får din deklaration i början på mars där det framgår huruvida du får skatteåterbäring eller kvarskatt. Exakta datum varierar från år till år. Om du inte har någon digital brevlåda får du vänta på att få din deklaration i brevlådan någon gång mellan mitten på mars till mitten på april.
När du får din deklaration kan du se din preliminära skatteåterbäring. Exakt hur mycket pengar du får tillbaka påverkas av huruvida du gör några ändringar i deklarationen eller inte.
Gör du exempelvis ytterligare avdrag som inte står med i deklarationen kommer din skatteåterbäring öka.
Det preliminära slutskattebeskedet där det framgår huruvida du får skatteåterbäring eller inte skickas ut till dig i samband med att du får din deklaration i mars. Utbetalning av skatteåterbäringen sker därefter vid totalt 4 tillfällen under året.
När du har deklarerat går Skatteverket igenom din deklaration och räknar ut din skatt. Därefter får du ditt slutskattebesked. Om Skatteverket har några frågor eller får in nya uppgifter om din deklaration kan ditt slutskattebesked dröja.
Därefter kan din skatteåterbäringen betalas ut. Exakt när du får dina pengar beror på en rad olika saker.
Faktorer som påverka utbetalning av skatteåterbäring
Skatteåterbäring utbetalning i april. Har du deklarerat senast 29 mars utan att göra några ändringar, har en digital brevlåda och ett bankkonto registrerat hos Skatteverket betalas din återbäring ut i april.
Skatteåterbäring utbetalning i juni. Om du deklarerade senast den 2 maj och har anmält ett bankkonto senast den 29 maj får du din skatteåterbäring utbetald i juni.
Skatteåterbäring utbetalning i augusti. Du som inte fått din skatteåterbäring av olika anledningar, exempelvis pga att du haft anstånd med deklarationen får pengarna utbetalda i augusti.
Skatteåterbäring utbetalning i december. Har du inte tidigare fått besked om din slutgiltiga skatt eller inte har skattregistrering i Sverige får du din skatteåterbäring utbetald i december.
Skatteåterbäringen betalas ut till ditt bankkonto som du har registrerat hos Skatteverket. Har du missat att anmäla ett bankkonto och väntar på en utbetalning kan du registrera ett konto i efterhand.
Tänk på! Har du mindre än 100 kronor att få tillbaka betalas inte pengarna ut. I stället finns pengarna kvar på ditt skattekonto.
Med en digital brevlåda får du all din post från Skatteverket digitalt i stället för på papper. Det gör att du tar emot din post snabbare, säkrare och mer miljövänligt än om du har fysisk post.
Har du en digital brevlåda från exempelvis Kivra kan du få din skatteåterbäring utbetald snabbare än om du tar emot deklarationen via fysisk post. Med en digital brevlåda kan du få din skatteåterbäring redan i april.
Det finns flera digitala brevlådor att välja mellan. Utbetalningstiden påverkas inte av vilken digital brevlåda du använder dig av.
Vanliga digitala brevlådor
