I den här guiden ger vi dig all information om årets skatteåterbäring och alla viktiga datum att hålla reda på.
Har du betalat in för mycket pengar i skatt får du den överbetalda delen tillbaka efter att du deklarerat. Detta kallas för skatteåterbäring. Som privatperson har du möjlighet att göra avdrag på olika kostnader, däribland räntor, jobbresor och hushållsnära tjänster vilket kan påverka hur mycket pengar du får tillbaka.
Motsatsen till skatteåterbäring är restskatt eller kvarskatt och innebär att du har betalat för lite pengar i skatt det gångna året.
Om du har betalat in för mycket skatt under året betalas den överbetalda delen tillbaka till ditt konto efter att du deklarerat. Detta kallas för skatteåterbäring. I de fall du betalat för lite skatt under året behöver du betala in det återstående beloppet, även kallat kvarskatt.
Som privatperson har du möjlighet att göra avdrag på en rad olika kostnader. På så vis sänks den inkomst din skatt beräknas på och det betyder att du kommer betala mindre i skatt. De flesta avdragsgiltiga kostnaderna redovisas automatiskt i din deklaration men flera kostnader behöver du själv deklarera. Genom att göra avdrag kan du påverka den summa du får tillbaka i skatteåterbäring.
Räntor för lån. Att ha lån kostar pengar i form av räntekostnader. Som tur är har du möjlighet att göra avdrag på en del av dina ränteutgifter under året för att på så vis minska dina kostnader för lånet.
Har du eller ska du låna pengar har du möjlighet att göra avdrag på 30 procent av dina totala ränteutgifter upp till 100 000 kronor. På ränteutgifter som överstiger 100 000 kronor har du rätt att göra avdrag på 21 procent.
Exempel: Har du ett bolån på 3 miljoner kronor och en ränta på 4 procent innebär det en årlig räntekostnad på 150 000 kr. Du har rätt att göra ett 30 procentigt avdrag upp till 100 000 kr = 30 000 kr, samt ett 21 procentigt stort avdrag på resterande 50 000 kr = 10 500 kronor. Totalt får du göra ett ränteavdrag på 45 000 kronor.
Ränteavdraget på lån brukar vara ifyllt i förväg i din deklaration men det är alltid bra att dubbelkolla så att siffrorna stämmer. Avdraget gäller i stort sett alla typer av lån, såväl bolån, som lån utan UC, privatlån och snabblån. Däremot har du inte möjlighet att göra ränteavdrag på ditt CSN-lån.
Reseavdrag. Åker du med kollektivtrafik till jobbet har du rätt att göra avdrag på de resekostnader som överstiger 11 000 kronor.
Åker du i stället bil till jobbet gäller lite andra regler. Har du mer än 5 km till din arbetsplats och du tjänar minst 2 timmar per dag på att åka bil i stället för kollektivt har du rätt att göra avdrag på dina kostnader. Avdraget ligger på 25 kr per mil för privatbil. För tjänstebil är avdraget 12 kr per mil för fordon som inte drivs helt med el och 9,50 kr per mil för elbil.
Rot- och Rut-avdrag. Med Rot- och Rut-avdrag får du göra ett procentuellt avdrag på arbetskostnaden (30 procents avdrag för Rot, och 50 procents avdrag för Rut).
Vanligtvis gör utföraren av arbetet avdraget direkt på din faktura. Det innebär att skatteavdraget redan är uträknat i din deklaration.
Rot-arbete innefattar tjänster som klassas som reparation och underhåll samt om- och tillbyggnad på din bostad. Med Rut omfattas hushållsarbete.
Tips! På Skatteverkets hemsida kan du läsa mer om vilka kostnader du har rätt att göra avdrag på i din deklaration.
3 mars
Sista dagen att skaffa digital brevlåda och få deklarationen skickad dit i stället för med posten.
4-8 mars
Du får din deklaration i pdf-format skickad till din digitala brevlåda. Även du som inte har en digital brevlåda hittar deklarationen i pdf-format på Mina sidor.
19 mars
Nu kan du börja deklarera i appen och e-tjänsten. Har du e-legitimation kan du börja deklarera innan du fått din pappersdeklaration.
3 april
Sista dagen att godkänna deklarationen i Skatteverkets app eller e-tjänst för att få skatteåterbäring i april. Gäller endast om du inte gör några ändringar, exempelvis avdrag för resor till och från arbetet.
9-12 april
Skatteverket skickar ut slutskattebesked och betalar ut skatteåterbäring till dig som deklarerade digitalt senast den 3 april utan att göra några ändringar.
15 mars-15 april
Du som inte har digital brevlåda får din deklaration med posten senast 15 april.
2 maj
Sista dagen att lämna in din inkomstdeklaration, förutsatt att du inte har fått anstånd med att lämna in den.
16 maj
Sista dagen för dig som har anstånd att lämna in din inkomstdeklaration.
3-7 juni
Skatteverket skickar ut slutskattebesked till dig som deklarerade senast 2 maj.
4-7 juni
Skatteverket betalar ut skatteåterbäringen till dig som deklarerade senast 2 maj.
12 juli
Du som fick ditt slutskattebesked i april och har kvarskatt att betala ska ha gjort det senast idag. Kvarskatt ska betalas inom 90 dagar från att Skatteverket fattat ett beslut om din slutgiltiga skatt. Vilket datum som gäller för dig står i ditt slutskattebesked.
5-9 augusti
Du som deklarerade senast 2 maj och inte fick ditt slutskattebesked i april eller juni får det nu. Har du inte digital brevlåda får du det ytterligare 1-3 veckor senare.
6-9 augusti
Skatteverket betalar ut skatteåterbäringen om du inte tidigare har fått den, till exempel om du har haft anstånd med att deklarera.
12 september
Du som fick ditt slutskattebesked i juni och har skatt kvar att betala ska göra det senast idag.
12 november
Fick du ditt slutskattebesked i augusti och har kvarskatt ska du betala den senast idag.
Du som har digital brevlåda får din deklaration i början på mars där det framgår huruvida du får skatteåterbäring eller kvarskatt. Exakta datum varierar från år till år. Om du inte har någon digital brevlåda får du vänta på att få din deklaration i brevlådan någon gång mellan mitten på mars till mitten på april.
När du får din deklaration kan du se din preliminära skatteåterbäring. Exakt hur mycket pengar du får tillbaka påverkas av huruvida du gör några ändringar i deklarationen eller inte.
Gör du exempelvis ytterligare avdrag som inte står med i deklarationen kommer din skatteåterbäring öka.
Det preliminära slutskattebeskedet där det framgår huruvida du får skatteåterbäring eller inte skickas ut till dig i samband med att du får din deklaration i mars. Utbetalning av skatteåterbäringen sker därefter vid totalt 4 tillfällen under året.
När du har deklarerat går Skatteverket igenom din deklaration och räknar ut din skatt. Därefter får du ditt slutskattebesked. Om Skatteverket har några frågor eller får in nya uppgifter om din deklaration kan ditt slutskattebesked dröja.
Därefter kan din skatteåterbäringen betalas ut. Exakt när du får dina pengar beror på en rad olika saker.
Faktorer som påverka utbetalning av skatteåterbäring
Skatteåterbäring utbetalning i april. Har du deklarerat senast 3 april utan att göra några ändringar, har en digital brevlåda och ett bankkonto registrerat hos Skatteverket betalas din återbäring ut i april.
Skatteåterbäring utbetalning i juni. Om du deklarerade senast den 2 maj och har anmält ett bankkonto senast den 29 maj får du din skatteåterbäring utbetald i juni.
Skatteåterbäring utbetalning i augusti. Du som inte fått din skatteåterbäring av olika anledningar, exempelvis pga att du haft anstånd med deklarationen får pengarna utbetalda i augusti.
Skatteåterbäring utbetalning i december. Har du inte tidigare fått besked om din slutgiltiga skatt eller inte har skattregistrering i Sverige får du din skatteåterbäring utbetald i december.
Skatteåterbäringen betalas ut till ditt bankkonto som du har registrerat hos Skatteverket. Har du missat att anmäla ett bankkonto och väntar på en utbetalning kan du registrera ett konto i efterhand.
Tänk på! Har du mindre än 100 kronor att få tillbaka betalas inte pengarna ut. I stället finns pengarna kvar på ditt skattekonto.
Med en digital brevlåda får du all din post från Skatteverket digitalt i stället för på papper. Det gör att du tar emot din post snabbare, säkrare och mer miljövänligt än om du har fysisk post.
Har du en digital brevlåda från exempelvis Kivra kan du få din skatteåterbäring utbetald snabbare än om du tar emot deklarationen via fysisk post. Med en digital brevlåda kan du få din skatteåterbäring redan i april.
Det finns flera digitala brevlådor att välja mellan. Utbetalningstiden påverkas inte av vilken digital brevlåda du använder dig av.
Vanliga digitala brevlådor
| Viktiga datum | Det här händer | Det här måste du göra |
|---|---|---|
| 3 mars | Sista dagen att skaffa digital brevlåda | Sista dagen att skaffa digital brevlåda för att få deklarationen digitalt i stället för med posten. |
| 4-8 mars | Få deklarationen | Deklarationen skickas till din digitala brevlåda. |
| 19 mars | Börja deklarera | Nu kan du börja deklarera i appen eller e-tjänsten. |
| 3 april | Godkänn deklarationen för skatteåterbäring i april | Sista dagen att godkänna deklarationen utan ändringar för att få skatteåterbäring i april. |
| 9-12 april | Skatteåterbäringen betalas ut | Skatteverket skickar ut ditt slutskattebesked och betalar ut din skatteåterbäring. |
| 2 maj | Sista dagen att godkänna din deklaration | Sista dagen att lämna in din inkomstdeklaration, förutsatt att du inte har fått anstånd med att lämna in den. |
| 4-7 juni | Skatteåterbäringen betalas ut | Skatteåterbäringen betalas ut till dig som deklarerade senast 2 maj. |
| 12 juli | Betala kvarskatt | Du som fick ditt slutskattebesked i april och har kvarskatt att betala ska ha gjort det senast idag. |
| 12 september | Betala kvarskatt om du inte tidigare gjort det | Du som fick ditt slutskattebesked i juni och har skatt kvar att betala ska göra det senast idag. |
