Vad innebär bolånetaket?

Bolånetaket reglerar hur stor del bolånet som får utgöras av den totala köpeskillingen. Enligt lag får ett bolån inte utgöra mer än 85 procent av köpeskillingen – resterande 15 procent måste utgöras av egna pengar, vilket kallas för kontantinsats.

Vissa banker, såsom Stabelo, kan själva ha ett lägre tak för hur stor av bostadens slutpris som får utgöras av bolånet. I Stabelos fall får du inte låna mer än 60 procent av bostadens slutpris.

För att undvika allt för höga boendekostnader bör du spara ihop hela kontantinsatsen innan du köper dig en bostad.

Svårigheterna med att köpa bostad är att spara ihop pengar till kontantinsatsen. Om du inte har hela kontantinsatsen finns det dock möjligheter att ta ett lån för att finansiera den. Du tar då ett privatlån och använder pengarna för att finansiera kontantinsatsen. Fördelen med en sådan lösning är att du snabbt och enkelt får ihop pengar till en bostad och kan kringgå bolånetaket.

Att låna pengar till kontantinsatsen innebär dock ökade räntekostnader. Utöver ränta och amortering på bolånet ska du även betala ränta och amortering på ditt privatlån. Dessutom tillkommer driftskostnader till bostaden och eventuellt en avgift till bostadsrättsföreningen.

Se därför till att räkna på dina kostnader innan du lånar till kontantinsatsen. Även om du går runt rent ekonomiskt vill du kanske inte att alla dina pengar ska gå till att betala av dina lån. Dessutom blir du väldigt känslig vid eventuella räntehöjningar.

Det var Finansinspektionen som införde bolånetaket 2010. Anledningen till införandet var att myndigheten vill undvika en osund utveckling på kreditmarknaden. Under många år hade det funnits en trend där hushållens belåningsgrader bara ökade. Den trenden ville Finansinspektionen bryta med bolånetaket.

Förhoppningen var att hushållens skuldsättning skulle minska i och med att det blev svårare att köpa sin egen bostad.

Bolånetaket har till viss del fungerat på det sätt Finansinspektionen hoppades, men skuldsättningen har fortsatt att öka. För att få bukt med problemet infördes ett amorteringskrav 2016. Detta krav skärptes sedan ytterligare 2018.

Den kritik som finns mot bolånetaket är att det förhindrar unga från att ta sig in på bostadsmarknaden. Unga har inte den ekonomiska möjligheten som krävs för att finansiera 15 procent av köpeskillingen själva. Särskilt inte i storstäderna där även mindre bostäder kostar flera miljoner kronor.

Även om många är kritiska mot bolånetaket så fyller det en viktig funktion. Syftet är att undvika framtida bostadskriser, dessutom skyddas bostadsköparna från en allt för hög belåningsgrad.

Innan bolånetaket fanns var det vanligt med en belåningsgrad på uppemot 90-95 procent. Det gjorde hushållen mer känsliga för prissänkningar.

Exempel: Du köper en bostad för 2 000 000 kr och tar ett bolån på 1 900 000 kr. Belåningsgrad: 95%.

Vid en prissänkning på 10 procent skulle bostaden vara värd 1 800 000 kronor och då har du ett bolån som är större än vad din bostad är värd.

De som är för bolånetaket lyfter fram riskerna med att slopa taket, medan de som är emot bolånetaket pekar på svårigheterna för unga att ta sig in på bostadsmarknaden. Under hösten 2019 kom exempelvis Moderaterna med ett förslag om att höja bolånetaket. Man vill inte ta bort det helt men tror att en höjning till 90 procent skulle göra det lättare för unga att köpa sig en bostad.

Moderaterna ser bolånetaket och amorteringskravet som två stora anledningar till att unga idag har så svårt att ta sig in på bostadsmarknaden.

Ett höjt bolånetak är dock inte riskfritt. Mycket talar för att det skulle leda till en ökad efterfrågan på bostäder, vilket i sin tur leder till högre priser. Då måste bostadsköparna låna mer pengar vilket innebär att de i slutändan får betala lika mycket i kontantinsats som i dagsläget.

Moderaterna tror dock inte att prisbilden skulle ändras särskilt mycket över tid. De tror att priserna skulle kunna öka till en början för att sedan dämpas. Över tid tror partiet att prisökningen skulle vara marginell.