Svensk ekonomi går ner - låna pengar

Vad är Stibor?

Stibor står för Stockholm Interbank Offered Rate, och är ett genomsnitt av de räntesatser som landets storbanker är villiga att låna ut pengar till varandra för under en specifik löptid.

Stibor-bankerna består av Nordea, Handelsbanken, SEB, Swedbank, Länsförsäkringar Bank och Danske Bank.

Stibor har flera olika löptider

Stibor har flera olika löptider, beroende på hur länge en bank vill låna pengar. Lånen är alla utan säkerhet. Totalt har Stibor fem olika löptider att välja mellan.

  • Tomorrow Next (Från en bankdag till nästa bankdag)
  • En vecka
  • En månad
  • Två månader
  • Tre månader
  • Sex månader

Tidigare fanns det även löptider på nio och tolv månader men dessa togs bort under våren 2013.

När används Stibor?

Stibor är som tidigare nämnt genomsnittet av storbankernas enskilda räntesatser. Räntan används sedan när finansiella institutioner lånar ut pengar till varandra. Stibor används i första hand när pengar lånas ut på kort tid mellan företag och institutioner. Stibor används dock inte rakt av utan fungerar mer som en referenspunkt. Banken som lånar ut pengar lägger på några extra punkter som fungerar som marginal.

Stibor kan stiga kraftigt vid finansiella kriser

Precis som räntorna när du lånar pengar påverkas Stibor av både omvärlden och det som händer på den svenska marknaden. När varje enskild bank höjer sina räntor kommer det påverka Stibor. Ju högre räntesatserna är hos respektive bank, desto högre blir Stibor. Det gör det dyrare för bankerna att låna av varandra.

Något som påverkar Stibor är exempelvis finansiella kriser. När den senaste krisen var 2008 gick Stibor upp till 5,17 procent. Det kan exempelvis jämföras med fem år senare när krisen avtagit, då hade Stibor sjunkit till -0,26 procent.

Stibor genom åren

Genom åren har Stibor skiftat utifrån hur det finansiella läget sett ut i Sverige och i omvärlden. Med tanke på de senaste årens låga räntor har även Stibor varit lågt i flera år nu. Precis som räntorna för bolån har Stibor kunnat visa på minusränta. Detta skedde första gången i samband med att Riksbanken införde negativ reporänta.

Stibor de senaste 25 åren

År 1995 – 8,22 procent

År 2000 – 4,04 procent

År 2005 – 1,64 procent

År 2010 – 1,56 procent

År 2015 – -0,26 procent

Stibor är den svenska referensräntan, men samma typ av ränta finns i flera olika länder. I Storbritannien heter den exempelvis Libor, vilket står för London Interbank Offered Rate.