Vad är dröjsmålsränta?

Enligt räntelagen är dröjsmålsräntan referensräntan plus 8 procentenheter. Det innebär att om referensräntan är 0 procent är dröjsmålsräntan 8 procent.

Sveriges Riksbank fastställer referensräntan två gånger om året. Det innebär att dröjsmålsräntan kan komma att ändras två gånger per år.

Många långivare använder sig av den räntesats som står skriven i räntelagen men det finns möjlighet för långivaren att avtala om en annan räntesats. I sådana fall framgår den aktuella räntesatsen på din faktura. Hur hög en dröjsmålsränta får vara går inte att svara på i exakta tal. Men om dröjsmålsräntan är orimligt hög kan den förklaras ogiltig i domstol.

En bank eller långivare får ta ut dröjsmålsränta om det framgår på fakturan. Dröjsmålsränta får dock inte krävas förrän tidigast 30 dagar efter att fakturan skickades ut. Om din skuld ska betalas efter 10 dagar får dröjsmålsränta inte krävas förrän efter 30 dagar. Det är anledningen till att de flesta långivare idag inte har kortare återbetalningstid än 30 dagar. Just den här regeln kan dock avtalas bort i separata avtal.

Om förfallodagen inträffar en helg, allmän helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton ska förfallodagen flyttas fram till den första helgfria vardagen.

Reglerna kring dröjsmålsräntan skiljer sig något åt när det gäller skulder mellan privatperson och företag och skulder mellan två företag eller myndigheter. När det gäller skulder mellan företag och myndigheter behöver fakturan inte innehålla någon upplysning om att dröjsmålsränta kommer att tas vid försenad betalning.

När det gäller skuldförhållanden mellan privatpersoner och företag så kan dröjsmålsräntan avtalas bort. Den möjligheten finns däremot inte när det gäller avtal mellan två näringsidkare.

Att räkna ut dröjsmålsräntan är inte särskilt svårt. Räntan är angiven i en årlig räntesats men du betalar bara dröjsmålsränta för dagarna du är försenad med din betalning.

Exempel: Långivaren skickar ut en faktura 1/6. Rådande referensränta är 0 procent. Enligt avtal gäller dröjsmålsränta enligt räntelagen, i detta fall blir dröjsmålsräntan alltså 8 procent. Återbetalningstid 30 dagar. Fakturabelopp 5 000 kronor.

Du glömmer bort att betala din skuld och får det gjort först 20/7, det vill säga 20 dagar efter förfallodagen.

Du ska då betala dröjsmålsränta för 20 dagar.

5 000 kr X 8 procent X 20 dagar / 365 dagar = 21,9 kronor.

De allra flesta långivarna och bankerna skickar ut en betalningspåminnelse om du är sen med en faktura. De har dock ingen skyldighet att göra det, vilket innebär att du kan få betala dröjsmålsränta utan att någon påminnelse skickats ut.

Om långivaren däremot skickar ut en betalningspåminnelse behöver du betala dröjsmålsränta först efter 30 dagar från det att påminnelsen skickades ut.

Är du sen med att betala en skuld är det fler kostnader än dröjsmålsränta som kan tas ut. Fordringsägaren har rätt att ta ut en påminnelseavgift om du är sen med en betalning. Hur hög avgiften är varierar dock mellan olika fordringsägare. För lån får påminnelseavgiften aldrig vara högre än 60 kronor, undantaget är CSN-lån där påminnelseavgiften är 450 kronor.

Men det är inte bara påminnelseavgift och dröjsmålsavgift du behöver se upp för. Om du inte betalar din skuld i tid kan ärendet gå vidare till både inkasso och Kronofogden. Då tillkommer ytterligare avgifter som gör lånet ännu dyrare. Ju fler avgifter som läggs på desto svårare blir det för dig att betala tillbaka din skuld.

Avgifter som kan tillkomma vid försenad betalning.

• Påminnelseavgift
• Dröjsmålsränta
• inkassoavgift

Eftersom långivarna har rätt att ta ut diverse avgifter kan det bli väldigt dyrt att låna pengar. Dröjsmålsräntan är relativt hög och märks framför allt av om du missar att betala en faktura på ett dyrt lån, exempelvis ett större privatlån.

Dröjsmålsräntan tas bara på den del av skulden du är i dröjsmål med, så länge ni inte avtalat om något annat. Det innebär att om du har ett privatlån som du betalar av under 12 månader och du missar att betala din skuld en månad så utgår dröjsmålsränta bara på den delen av skulden. Alltså inte hela privatlånet.