Skuldkvot

Ju högre skuldkvot desto större skuld

Skuldkvot är alltså den benämning som används för att visa hur mycket skulder exempelvis ett hushåll har. Ju högre skuldkvot desto mer skulder har hushållet. Det går att räkna ut kvoten genom att ta hushållets totala skulder, dividera dem med hushållets årsinkomst efter skatt och sedan multiplicera med 100 (då får du svaret i procentform). Så här skulle det kunna se ut: Årlig inkomst 240 000 kronor, total skuld 1 miljon kronor = 1 miljon kronor / 240 000 kronor x 100 = 416 %.

Att vi i Sverige är högt belånade innebär att vi är särskilt svaga när det gäller ränteförändringar. Ett exempel på detta: hushållet har en skuldkvot på 600 % och lån på cirka 2 miljoner kronor. Den disponibla inkomsten (årsinkomsten efter skatt) är 360 000 kronor. Skulle räntan gå upp från 2 – 6 % skulle det innebära en ökning av räntekostnaden från 2 500 kronor – 7 500 kronor per månad, vilket är en rejäl ökning som kan vara svår att klara av.

Går det då att sänka sin skuldkvot och i så fall – hur görs detta? Svaret på den frågan är egentligen ganska enkelt: minska skulderna eller öka inkomsten! Kanske enklare sagt än gjort, men det absolut lättaste sättet att bli av med en skuld är att betala av den. Det vill säga att amortera. Ju snabbare du blir av med den desto snabbare sjunker skuldkvoten. Men då gäller det kanske att förhandla om lönen, byta jobb eller hitta en extrainkomst vid sidan om. Har du många andra lån kan det även hjälpa att baka ihop dessa i ett så kallat samlingslån.

Är det möjligt att göra undantag?

Inga regler utan undantag brukar det heta och det gäller även i detta fall. Det finns två olika slags undantag som din bank får lov att göra. Det ena är att banken kan bevilja undantag för nyproduktion (gäller i max 5 år), det andra är att bevilja undantag för redan tecknade lån. Som privatperson kan du även bli beviljad undantag på grund av särskilda skäl, som exempelvis vid dödsfall, sjukdom eller arbetslöshet. Undantaget gäller då endast under en kortare period.

Den myndighet vars huvudansvar är att övervaka finansmarknaden i Sverige är Finansinspektionen (FI). Dess syfte är att verka som ett slags konsumentskydd och målet är att tillhandahålla ett finansiellt system som är tryggt och stabilt i längden. Därmed är det FI som utför kontroller hos landets företag för att försäkra sig om att de följer de regler som Finansinspektionen beslutat om. När det gäller förslaget om skuldkvotstak var det flera storbanker som införde ett tak strax efter det att FI offentliggjort förslaget.

Anledningen till att bankerna var så snabba med att införa ett detta var just med tanke på befolkningens höga lånebelastning. Bankerna är nämligen skyldiga enligt konsumentkreditlagen att göra en kreditkontroll för varje ny låneansökan, i syfte att kontrollera personens återbetalningsförmåga. Ett lån beviljas med hänsyn till såväl inkomstens storlek som kreditkontrollens resultat, och varje enskilt bolåneföretag har rätt att ställa högre krav på amortering än vad Finansinspektionens föreskrifter kräver. Skuldkvotstaket används som ett verktyg för att motverka en överbelastning av den privata ekonomin.

Utvidgat tillämpningsområde

I september 2018 lämnade FI in ett nytt förslag gällande föreskrifterna för amorteringskravet. Dessa syftade bland annat till att reglera amorteringskraven för bolån samt omfattningen av den årliga amorteringen. Den huvudsakliga avsikten med förslaget var att göra vissa justeringar för att motverka finansiella stabilitetsrisker förknippade med hushållsskulder. I november gav regeringen sitt medgivande och i januari 2019 trädde de nya föreskrifter i kraft. Ändringarna innebär bland annat att tillämpningsområdet för amorteringskravet utvidgas samt att alla långivare numera kan bevilja så kallade kapitalfrigöringskrediter.

I och med att de nya föreskrifterna trädde i kraft 1 januari 2019, omfattas nu även företag med tillstånd att lämna bostadskrediter av reglerna för amorteringskrav. Regler som i tidigare föreskrifter endast omfattade landets kreditinstitut, vilket Finansinspektionen såg som en riskfaktor för utebliven effekt. De nya föreskrifterna innebär också att långivare kan bevilja dig som privatperson en så kallad kapitalfrigöringskredit, vars huvudsyfte är att ge dig som konsument större möjlighet att tillgodogöra dig kapital som finns bundet i bostaden. Under kredittiden betalar du inga räntor eller amorteringar.

Vad är ett bolån och vilka regler omfattas det av?

Ett bolån (eller bostadslån) tecknas för att finansiera ett köp av en fastighet som ämnas användas som bostad. Det kan vara en fristående villa, en bostadsrätt, ett fritidshus eller liknande. Fastighetens relaterade värdepapper intecknas, alternativt pantsätts, generellt sett som en säkerhet för lånet. I Sverige kan du ta ett bostadslån som motsvarar 85 % av fastighetens beräknade marknadsvärde, resten av beloppet får du finansiera med andra medel (har du god återbetalningsförmåga kan du bli beviljad ett så kallat blancolån för resterande belopp).

Taket på 85 % infördes av Finansinspektionen i oktober 2010 i syfte att dämpa prisutvecklingen på bostadsmarknaden. Innan taket infördes var det möjligt att belåna så mycket som 95 – 100 % av bostadens marknadsvärde, vilket för många ledde till hög skuldkvot. Idag finns det dessutom ett amorteringskrav som innebär att bostadslån som överstiger 50 % av bostadens marknadsvärde ska amorteras. Amortering innebär att du som låntagare betalar av delar av eller hela skuldbeloppet. Amorteringskravet omfattar konsumenter samt olika former av bolag och näringsidkare.

Det är här de nya skärpta amorteringskraven träder i kraft om du i egenskap av fysisk person tar ett lån som överstiger 4,5 x din disponibla årsinkomst (årsinkomst efter skatt). Krav som alltså tagits fram av Finansinspektionen för att minska skuldkvoten hos Sveriges konsumenter. Så här ser kravet ut i korthet: 1. Lånet får inte överstiga 85 %. 2. En belåningsgrad på mer än 70 % innebär 2 % årlig amortering. 3. En belåningsgrad på mer än 50 % innebär 1 % årlig amortering.

Svenskarnas skuldkvot

Enligt Statistiska Centralbyrån är de svenska hushållens skuldkvot relativt hög jämfört med EU-snittet. Även i Danmark, Norge och Nederländerna har hushållen hög skuldkvot, dock har den minskat något i dessa länder på senare år. I Sverige fortsätter den däremot att öka enligt SCB:s rapport, samtidigt som rapporten visar att nya bolånetagare tecknar till omfattningen allt mindre lån samt att de köper allt billigare bostäder. Något som enligt Statistiska Centralbyrån med all sannolikhet har med de nya amorteringskraven att göra.

Av SCB:s rapport framgår att det framförallt är hushåll med en belåningsgrad på mellan 50 – 70 % som ökat amorteringarna. Tilläggas bör att låntagare med en belåningsgrad som understiger 50 % av bostadens värde omfattas inte av några amorteringskrav i dagsläget (januari 2019). När det gäller bolåneräntorna är dessa fortsatt låga och den rörliga räntan har i stort sett varit oförändrad de senaste två åren. Detta är med all sannolikhet en effekt av en expansiv och åtstramande penningpolitik från Riksbankens sida.

En tidigare måttlig byggtakt har lett till ökad bostadsbrist, vilket i sin tur har lett till en enormt stor efterfrågan med en stor prisökning som följd. Även befolkningsökningen är en bidragande orsak till en allt högre efterfrågan på bostäder och bostadsbristen är numer ett faktum i hela landet. Störst är bristen på bostäder i våra storstäder, trots att takten på bostadsbyggandet ökat rejält på många håll. För att finansiera ett bostadsköp är det inte ovanligt att människor tar stora lån som kan medföra påfrestningar på privatekonomin.

Finansiell stabilitet

Finansinstitutet har som uppgift att verka för finansiell stabilitet och effektivitet; en förutsättning för att ett lands ekonomi ska växa och fungera. Om en allvarlig finansiell kris inträffar kan det leda till stora samhällsekonomiska och sociala kostnader. Ponera att vi som konsumenter börjar misstro landets banker. Delar av systemet, som för övrigt är nära sammanlänkat, skulle kunna ta enormt stor skada. Mot bakgrund av detta har Finansinstitutet också som uppgift att verka för att såväl konsumenternas som företagarnas finansiella behov och önskemål tillgodoses och omhändertas.

I praktiken innebär finansiell stabilitet att grundläggande funktioner: att förmedla betalningar, hantera risker, vara beredd på störningar i systemet och liknande fungerar som det ska. I Sverige träffas företrädare från regeringen, Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgälden regelbundet i det som kallas för Finansiella stabilitetsrådet. På dessa möten diskuteras frågor som rör just ekonomisk stabilitet och skuldkvoter samt behov av åtgärder om eventuella problem uppstår. Rådets huvudsakliga mål är att motverka uppkomsten av finansiella obalanser, vilket skulle kunna leda till en finansiell kris eller liknande.