Hela denna sida är en annons

Jämför lån och låna pengar

Skaffa BankID

Chanserna att du redan hört talas om BankID är stora. Det är en typ av e-legitimation som du kan använda för att verifiera din identitet på internet hos myndigheter och banker eller vid transaktioner. I dag är det vida utbrett system som används via flera sajter och tjänster och det kommer sannolikt bli ännu större i framtiden. Du kan välja mellan att ha ett på din dator eller ladda ned mobilt BankID till din telefon.

De flesta föredrar det senare alternativet då tjänsten blir mer lättillgänglig. Denna typ av e-legitimation underlättar om du exempelvis ska ansöka om lån eller handla något över nätet.

BankID är en säker och enkel tjänst som endast tar ett par minuter att ladda ned. Du skapar en personlig lösenkod vilket innebär att endast du kan använda och komma åt tjänsten. Legitimationen fungerar sedan hos flera myndigheter som till exempel Skatteverket, CSN och Försäkringskassan. Du kan också använda det för att logga in på din bank och genomföra betalningar eller överföringar.

I dag samarbetar de flesta av Sveriges största banker med legitimeringstjänsten vilket gör det enkelt för dig som kund att komma igång.

Så skaffar du BankID

De flesta stora svenska banker tillhandahåller system för legitimeringstjänsten. De få som ännu inte har det kommer sannolikt att behöva skaffa det, kraftigt pådrivna av populariteten hos till exempel betalningstjänster som Swish. Beroende på vilken bank du har skiljer det sig åt hur du skaffar denna legitimeringstjänst. En första åtgärd är att installera det grundprogram som behövs, nämligen BankID säkerhetsprogram. Om du har mobil eller surfplatta installerar du det som en app, och har du en PC/MAC installerar du programmet på datorn. På din banks hemsida finns exakta instruktioner.

När du väl installerat den app eller det program som behövs skiljer sig förfarandet åt mellan olika banker. Vissa banker kräver att du gör ett personligt besök med ID-handling för att styrka din identitet, men de banker som har system med bankdosa använder oftast dosan för legitimering när du ska aktivera tjänsten. Dessa bankdosor kan vara enbart med siffertangenter eller en speciell dosa med ett speciellt kort. Dessa system med dosor är i sig en äldre version av BankID och har samma höga säkerhet, men med färre användningsområden.

På de flesta banker kopplar du upp din telefon eller dator mot din banks hemsida och loggar in. Därefter går du till fliken Skaffa BankID eller vad tjänsten heter på din bank. Proceduren skiljer sig åt mellan bankerna, men grundprincipen är att du med hjälp av din befintliga inloggningsmetod visar att du är rätt person, vilket är viktigt eftersom det är en ny legitimeringstjänst du skaffar. Från bankens hemsida laddas det sedan ned en fil som är kärnan i ditt BankID. På datorn aktiverar du tjänsten med en QR-kod, medan du i mobilen bara behöver klicka på en aktiveringslänk. Du får också ange vilket lösenord du vill ha för att använda din nya e-legitimation.

Mobilt BankID, på fil eller på kort

När vi i dagligt tal pratar om BankID menar vi oftast ett mobilt sådant eller på fil. Systemet har i botten en app eller ett program från Finansiell ID-teknik som är det program som hanterar systemet. Dessutom finns en liten fil som du laddat ned från banken vid installationen av legitimationen. Strängt taget är det denna fil som är ditt egentliga ID. Vare sig du laddat ned denna fil till din mobil eller dator är den bunden till precis den mobilen, surfplattan eller datorn.

Det finns också en tredje variant där du får ditt ID på ett kort, i stil med ett kreditkort. Detta kan antingen vara ett betalkort med legitimeringstjänstens logga eller ett renodlat ID. Dock behöver du ansluta detta kort till en kortläsare som i sin tur ansluts med kabel till en dosa. Med andra ord är denna tjänst inte lika vanlig eftersom den mobila varianten är mer flexibel och smidig.

Så länge det handlar om kontakt med banken och hantering av konton är det ingen stor skillnad på systemen på mobilen, fil eller kort. De fungerar bra och har alla mycket hög säkerhet. Dock har BankID på mobilen eller PC ett betydligt bredare användningsområde, särskilt det förstnämnda som du kan ta med dig överallt för att snabbt och säkert legitimera dig. Till exempel om du behöver föra över pengar till ditt kort när du står i kön i mataffären.

Tänk på säkerheten

Vare sig du använder denna elektroniska legitimationen via telefon eller dator har tjänsten mycket hög säkerhet. Det finns inget känt fall där någon lyckats knäcka de algoritmer som ligger till grund för legitimeringen. Men se upp för listiga tjuvar. Ett BankID på en mobil följer med telefonen och har din telefon blivit stulen behöver den som snodde den endast ditt lösenord för att komma åt din bank. Därför är det minst sagt viktigt att aldrig ha lösenordet uppskrivet, särskilt inte i mobilen.

En viktig del i säkerheten är också att aldrig någonsin logga in med din e-legitimation på uppmaning av någon som ringt dig. För bedragare är det relativt lätt att manipulera så att det ser ut som om de ringer från din bank eller från polisen. Ofta har dessa bedragare en högst trovärdig förklaring till varför du ska logga in och legitimera dig. En vanlig motivering vid bluffar är att någon kommit in i banksystemet och det gäller att så snabbt som möjligt skydda dina pengar.

Användningsområden för BankID

Användandet av den moderna legitimeringstjänsten har på många sätt dramatiskt förändrat vårt bankbeteende bara över ett decennium. Du kan nu till exempel gå igenom månadens räkningar och betala dem samtidigt som du sitter på bussen hem. Lika lätt är det att flytta pengar från lönekonto till semesterkonto eller sparkontot. Detsamma gäller för att titta på vilka utgifter som dragits på kreditkortet. Många statliga myndigheter och företag har anammat idén med digital legitimation. Du kan exempelvis använda det för Skatteverkets tjänster liksom för de speciella “brevlådor” som finns för myndighetspost eller för att handla på nätet.

Även om tjänsten togs fram inom bankvärlden är det i grunden ett sätt att bevisa sin identitet. Ett sätt som dessutom i säkerhet ligger på minst samma nivå som ett pass eller körkort. Därför används BankID mycket ofta som legitimation när du exempelvis söker ett lån hos en långivare. Systemet gör att långivaren kan vara helt säker på vem det är som söker. Legitimeringstjänsten innehåller ditt personnummer och med det öppnar sig mycket stora möjligheter för en långivare att söka information om dig.

Den popularitet som tjänsten redan har tyder på att denna typ av legitimering bara kommer öka i framtiden. Inte så konstigt kanske, det finns massor av tillfällen då det finns anledning att bevisa sin identitet. Ett typiskt exempel är när du skriver under ett avtal, exempelvis om telefontjänster. Det börjar också komma allt fler leverantörer som accepterar eller till och med kräver någon typ av elektronisk legitimation.

Olika system och framtida utveckling

När vi talar om BankID i mer generella termer kan vi använda begreppet för att syfta på ett tekniskt system för att säkerställa identitet. Bankernas version har i dagsläget en dominerade ställning men det innebär inte att det inte finns andra legitimeringssystem som inte är bundna till bankerna. Ett sådant är ett ID-kort från Svenska Pass, som med kortläsare fungerar precis som bankernas system med dosor. Ett annat nyare system är Freja eID som fungerar helt frikopplat från bankerna. De arbetar i stället tillsammans med ATG, men än så länge har systemet få användare.

Det helt dominerande systemet, bankernas variant, utvecklas ständigt och givetvis kommer de andra systemen att följa efter. Det område där det läggs mest utvecklingsresurser är på den mobila tjänsten som du har i din telefon. En svag punkt har varit koden, ofta 6-siffrig, som låser upp tjänsten. Nu kan du, beroende på telefon, i stället använda fingeravtryck som kod och därmed ökar säkerheten ytterligare. Många banker och finansinstitut inför också QR-kod. Om du exempelvis söker ett lån kan det dyka upp en QR-kod som du fotograferar med din mobil som en identifiering.

Kan alla skaffa BankID?

De allra flesta kan skaffa sig den digitala legitimeringstjänsten men det finns ett par grundläggande villkor. Det första är att du måste vara över 18 år. I vissa fall kan du få det tidigare med föräldrars tillåtelse, men ett sådant har begränsad användning eftersom du inte får teckna avtal innan du är myndig. Du måste dessutom redan vara kund hos en bank som utfärdar denna form av legitimation. Tjänsten i sig är sedan fri att använda för inloggning på vilken bank som helst.

En äldre variant av e-legitimation kan bestå av en dosa med eller utan ett speciellt kort. Denna legitimering är lätt att skaffa men har nackdelen att det kräver ett personligt besök på banken samt en ytterligare enhet som en dosa eller ett kort. Användningsområdet för en bankdosa är heller inte lika stort. Om du skaffar ett mobilt ID eller på fil kan du sköta hela proceduren via mobilen eller datorn, vilket kan kännas enklare. Kom bara ihåg att ett krav som alla banker ställer är att du måste ha ett svenskt personnummer för att kunna skaffa tjänsten.

Sammanfattning

En digital legitimering som BankID är ett elektroniskt system som verifierar ditt personnummer, exempelvis vid kontakt med banken eller deklaration via Skatteverket. Även om du ringer upp banken och ber om hjälp är det ett sätt att säkert verifiera för banken att du är du. I en tid när bankkontor läggs ner blir det digitala allt viktigare och BankID ligger förstås i linje med detta, särskilt den mobila varianten. Många nya tjänster har dykt upp och fler lär komma som kräver en digital legitimering i framtiden.