Konsumentköplagen

När och för vem gäller konsumentköplagen?

Konsumentköplagen gäller för köp av varor från företag, oavsett om det är begagnade eller prissänkta varor. Lagen gäller också vid byte av vara samt för specialbeställd vara. Däremot gäller den inte vid köp av varor från privatperson: köp av vara från en säljsajt, av en arrende- eller hyresrätt eller fast egendom (här inkluderas även övriga nyttjanderätter). Såväl konsumenter som företagare berörs i allra högsta grad av konsumentköplagen. Som konsument i egenskap av förbrukare av varor och tjänster som företagen producerar och säljer.

En konsument är en person som köper en produkt från ett företag, medan en slutkonsument är en person som konsumerar/använder den köpta produkten. En näringsidkare är en juridisk eller fysisk person som ändamålsenligt handlar för den egna näringsverksamheten. Konsumentköplagen är till för att reglera konsumentens köp av lös egendom. Om det skulle visa sig att det är fel på en vara ska detta fel påvisas inom sex månader från det att varan köptes. Omvänd bevisbörda gäller för samma tidsintervall.

För att stärka konsumentens ställning ytterligare gentemot näringsidkaren har vi i Sverige någonting som kallas för Konsumentombudsmannen. KO är en statlig ämbetsman som hjälper till att förebygga och motverka regelmässiga brott. Detta görs bland annat genom tillsyn av ett antal näringsidkare. KO har rätt att vidta rättsliga åtgärder mot företag som avviker från lagstiftningen, detta i form av förelägganden alternativt domstolsförhandlingar. Vilken rättslig åtgärd som vidtas beror bland annat på vad det är för fel företaget har begått.

När har du nytta av konsumentköplagen?

Häva ett köp: Att häva ett köp innebär i praktiken att du får dina pengar tillbaka. Du har rätt att häva ett köp om det finns fel eller brister med en vara, om felet inte går att åtgärdas eller om varan inte går att ersättas inom rimlig tid. Det går också att häva ett köp av en vara på grund av kraftigt försenad leverans, särskilt då leveranstiden har varit en avgörande del i beslutet att ingå ett avtal med företaget i fråga.

– Öppet köp/bytesrätt: Det finns ingenting i konsumentköplagen som säger att en näringsidkare måste erbjuda bytesrätt eller öppet köp. Det är därmed upp till varje enskild näringsidkare att besluta om detta. Det innebär att det är du som konsument som har ansvaret att kontrollera varje enskild butiks/företags villkor innan du köper en vara. Skulle du handla en vara på distans, exempelvis på nätet eller via telefon, har du alltid rätt till (minst) 14 dagars öppet köp. Då träder nämligen distansavtalslagen i kraft.

– Reklamation: Som konsument har du reklamationsrätt om det visar sig vara fel på en vara, oavsett om du själv tar med den hem eller får den levererad. Reklamationsrätten är i skrivande stund tre år för varor köpta i Sverige och två år för varor köpta i annat EU-land. Vid en reklamation ska du meddela företaget “inom skälig tid”, vilket i praktiken innebär inom två månader från det att varan köptes. Skulle företaget motsätta sig reklamationen ska de kunna bevisa att felet inte funnits där från början.

Om du hamnar i en tvist

En tvist mellan en privatperson, i detta avseende en konsument, och ett företag (näringsidkare) går under benämningen konsumenttvist. Tvisten kan handla om att konsumenten är missnöjd över en tjänst, vara eller en leverans, men den kan också handla om att företaget inte har fått betalt i tid. För konsumenter som bor i Sverige finns ett brett skydd när det gäller köp av lös egendom, inte minst genom konsumentköplagen. Skulle du hamna i tvist med ett företag kan du dessutom få hjälp och råd av Konsumentverket.

Skulle du av någon anledning hamna i en tvist erbjuder även många av landets kommuner kostnadsfri konsumentvägledning. Det kan se lite olika ut beroende på vart du bor men vanligt är att hjälp erbjuds för att teckna avtal, tyda information om rättigheter och eventuella skyldigheter, vilka lagar du har stöd av med mera. Har du en pågående tvist med ett lokalt företag kan du vända dig till kommunen, i övriga fall (när det gäller nationella företag) kan du istället ta kontakt med Konsumentverket.

Vad händer med en anmälan?

När Konsumentverket har mottagit en anmälan registreras den i ett så kallat diarium. Därefter handläggs anmälan av företagets jurister. Varje anmälan blir dock inte ett ärende. För det krävs det att anmälan berör sådant som i stort kan ha betydelse för många konsumenter. Det gäller särskilt anmälningar som rör olika avtalsvillkor, marknadsföring, säljmetoder och liknande. I de fall då det anses att det föreligger ett stort konsumentintresse öppnas ett tillsynsärende. Ett sådant ärende kan öppnas mot en bransch eller ett specifikt företag.

När ett ärende granskas blir nästa steg att kontakta företaget i fråga. Vid det tillfället ges utrymme att frivilligt rätta till det som anses vara felaktigt enligt anmälan. Väljer företaget ifråga att bortse från rekommenderade åtgärder kan ett föreläggande utfärdas och ärendet går då vidare till domstolsförhandling. Såväl anmälningar som annan information som anses relevant i sammanhanget kan ligga till grund för en rättsprocess. Därmed är det viktigt att du som konsument är uppmärksam på och anmäler felaktigheter och andra missförhållanden.

För den som önskar lösa en tvist utanför domstol, med stöd från ett alternativt företag, går det att vända sig till Allmänna Reklamationsnämnden (ARN) och göra en så kallad tvisteanmälan. Detta är dock endast en tjänst som finns tillgänglig för konsumenter, åtminstone i skrivande stund. När en anmälan skickats in kan ARN utreda och pröva en tvist utan att först få företagets godkännande. Å andra sidan kan företaget i sin tur välja att inte delta i tvistelösningen, vilket i så fall ska meddelas.

Avtal och garantier

När du som konsument köper någon form av vara, abonnemang, biljett eller bokar ett hotellrum från en näringsidkare är det detsamma som att ingå ett avtal. Då måste avtalets villkor vara skäliga i den mening att de följer konsumentköplagen och andra lagar som är till för att skydda konsumenten. Är villkoren oskäliga går det att göra en anmäla till Konsumentverket. Detsamma gäller vid bristande säkerhet, både för varor och tjänster. En vara eller tjänst får aldrig innebära en risk för konsumentens säkerhet eller hälsa.

En garanti innebär att säljaren, alternativt tillverkaren, är ansvarig för att den vara eller tjänst du har köpt lever upp till utlovad kvalitet och kapacitet. Dock omfattas dessa inte av konsumentköplagen. Det betyder att det är upp till varje näringsidkare att själv bestämma huruvida garantier ska erbjudas, för vissa eller för alla varor och tjänster. I de fall då garanti lämnas ska säljaren tillgodose köparen med detaljerad och omfattande information så att det tydligt framgår exakt vad garantin innefattar.

När du köper varor och tjänster på distans räknas det också som ett slags avtal. Det kan till exempel röra sig om att du köper någonting via telefon, på nätet eller via postorder. I detta avseende är det distansavtalslagen som gäller. Tänk då på att reklamationsrätten för varor köpta i annat EU-land är två år (gäller även Norge och Island), till skillnad från de tre år som gäller för varor köpta i Sverige. Om ett distansavtal med en telefonförsäljare ingås gäller generellt sett 14 dagars ångerrätt.

Andra konsumentskyddande lagar

– Konsumentkreditlagen: detta är en lag som gäller för konsumenter som köper en vara eller en tjänst på kredit eller avbetalning. Det kan handla om köp av bostad, motorcykel, bil och liknande kapital- och konsumtionsvaror. – Konsumenttjänstlagen: den här lagen är till för att skydda konsumenter som köper en tjänst som en näringsidkare ska utföra. Vanliga tjänster är bland annat målning av fast egendom, magasinering, uthyrning av förråd, till- eller ombyggnad, husrenovering, reparation av värmepanna, bil, swimmingpool med flera liknande tjänster.

– Köplagen: den här lagen innefattar köp mellan privatperson – privatperson och mellan företag – företag. För privatpersoner rör det sig oftast om köp via olika köp- och säljsajter på nätet, för företag kan det handla om överlåtelse av affärsverksamhet, inventarier, köp av fastighet eller kontorslokaler och så vidare. Till skillnad från konsumentköplagen är köplagen inte tvingande. I praktiken innebär detta att en köpare och en säljare på egen hand kan komma överens om andra regler än de som omfattas av köplagen.