inflation och deflation förklarat av Expressens Låneguide

Inflation och deflation: Expressen Låneguiden förklarar

Inflation och deflation är ett av ekonomins mest kända motsatspar. Begreppen används framförallt av nationalekonomer för att beskriva pengars värde och hur det förändras över tid.

Om vi har inflation eller deflation påverkar förutsättningarna för bland annat tillväxt, men kan samtidigt vara ett symptom på just hög eller låg tillväxt. Inflation och deflation är något man oftast talar om i relation till marknaden i ett visst land, men precis som när det gäller räntor kan man tala om inflation och deflation i relation till internationella trender. Den svenska ekonomin är relativt liten och vi är därför extra känsliga för vad som händer i omvärlden. Det får man inte glömma bort.

Vad innebär inflation?

Med inflation menar man att mängden pengar i en ekonomi ökar så mycket att värdet på pengarna minskar som en följd av det. Konsumentprisindex stiger vid inflation men det gör i regel även lönerna så inflation är inte i sig ett mått på om ekonomin är bra eller dålig i ett land.

Till skillnad från när det handlar om att fastställa många andra nyckeltal inom nationalekonomin krävs inga avancerade matematiska formler för att räkna ut på vilken nivå inflationen ligger. Man kan säga att inflationen följer konsumentprisindex. Om priserna på varor och tjänster ökat med i genomsnitt 3 % så är inflationen just 3 %.

I de flesta länder är inflation något normalt. I Sverige har penningvärdet förändrats kraftigt över tid. För att ge ett exempel så var 10 000 kronor år 1900 värt ungefär lika mycket som 550 000 kronor är värt idag. För 10 000 kronor kunde du 1970 köpa lika mycket som du kan för närmare 80 000 kronor idag. Detta trots att köpkraften är mycket högre nu än för 100 år sedan. Lönerna har alltså ökat i ännu snabbare takt än priserna i ett långt tidsperspektiv. Du kan göra egna beräkningar utifrån årtal du väljer själv med hjälp av SCB:s verktyg.

Inflation kan uppstå när efterfrågan är större än utbudet på en lång rad varor eller som en följd av dramatiska händelser på nationell eller global skala. I Sverige har Riksbanken stor kontroll över inflationen – vi ska återkomma till det senare.

Vad innebär deflation

Deflation betyder att pengarnas värde ökar med anledning av att den totala penningmängden minskar. En effekt av det är att priserna och i regel även lönerna sjunker. Det kommer att finnas mindre pengar i omlopp. Deflation är alltså motsatsen till inflation. Det har inte varit särskilt vanligt med deflation i modern tid. I Sverige hade vi dock en kort period av deflation under maj månad 2014.

Deflation är bra för den som sparat pengar eftersom pengarna ökar i värde. För samhället i stort anses dock deflation vara skadligt, i de flesta fall. Deflation kan leda till att ekonomin stagnerar. Om man förväntar sig att priserna ska sjunka minskar incitamentet att konsumera. En effekt av det är att färre varor och tjänster kommer att produceras och om ett land med deflation befinner sig i en lågkonjunktur kommer den sannolikt att fördjupas som en följd av detta.

Inflation och deflation – historiska exempel

En kontrollerad inflation på några få procent kan vara en förutsättning för tillväxt och stabilitet. När det råder hyperinflation, alltså en inflation på 50 % i månaden eller mer, är det dock ett tecken på att något är allvarligt fel. Hyperinflation beror ofta på att folket tappat tilltron på sin regering och valuta och därför börjat använda andra betalningsmedel.

Ett av de mest kända exemplen på extrem hyperinflation är den som drabbade Tyskland på 1920-talet. En dollar, som tidigare varit värd 42 mark kostade när det var som värst 4,2 miljoner mark. En vara som kostat en halv mark steg i pris till närmare 200 miljarder mark. Tyska centralbanken tryckte oerhörda mängder pengar.

Man tror det faktum att Tyskland började trycka nya sedlar för att betala krigsskadestånden efter första världskriget var det som fick inflationen att skena. Även i efterdyningarna av andra världskriget drabbades europeiska länder av hyperinflation. Allra värst var det i Ungern 1945–46 där inflationen låg på 200 %. Om dagen! Idag är Venezuela det land med högst inflation och det sammanfaller med den politiska krisen i landet.

En konsekvens av hyperinflation är att människor börja bunkra varor och att butikerna töms på förnödenheter. Om ett land inte kan tämja den extrema hyperinflationen kan det betyda slutet för valutan i fråga. Då kan ett land tvingas övergå till dollar eller en annan valuta. Detta hände i Zimbabwe 2009. Det var mer hanterbart än att betala 50 miljarder för två brödlimpor.

Hyperinflation får framförallt katastrofala konsekvenser för alla som har besparingar, men i Sverige har vi aldrig drabbats. Däremot kan det vara väldigt förmånligt att låna pengar när det är hög inflation och det finns massor av pengar i omlopp.

Under 1800-talet var ekonomin mindre stabil än den är idag och det var förhållandevis vanligt med perioder av deflation, ofta som en följd av att priserna stigit under en tid. 1920–22 hade vi vår senaste “deflationskris”. Det var i samband med att hela världsekonomin befann sig i ett allvarligt läge. Deflation inträffar oftast efter en kris av den magnituden och kan samtidigt bidra till att vi får en ekonomisk tillbakagång.

Varför har Riksbanken ett inflationsmål?

Riksbanken har som mål att skapa goda förutsättningar för tillväxt i Sverige. Prisstabilitet är en sådan förutsättning och med en inflation på 2 % anses priserna vara tillräckligt stabila (även om de alltså stiger).

Ekonomin påverkas mycket av vad hushåll, företag och aktörer på finansmarknaden har för förväntningar på svensk ekonomi. De som tror att penningvärdet kommer att öka eller minska dramatiskt kommer att agera utifrån det vilket kan leda till stor ekonomisk instabilitet.

Inflationsmålet är alltså ett slags riktmärke som andra kan rätta sig efter och ha som utgångspunkt för beslut som rör ekonomi. Att det handlar om just 2 % beror bland annat på att det är ett mål som ligger i nivå med hur verkligheten har sett ut under en längre tid. Det är även rimligt i relation till vad andra centralbanker har för mål i sina respektive länder.

Riksbanken vill undvika deflation men med ett inflationsmål på 2 % finns ändå ett handlingsutrymme. Riksbanken kan bedriva penningpolitik som kan påverka inflationen åt båda hållen, framförallt genom att ändra styrräntan. Räntesänkningar brukar leda till att inflationen går upp. Just rädsla för deflation är en av anledningarna till att Riksbanken håller kvar styrräntan på en mycket låg nivå. Att vi har låga räntor jämfört med andra länder innebär att vår valuta försvagas. Att den svenska kronan förlorat mycket i värde anses vara underställt inflationsmålet. Detta mål är dock inte skrivet i sten och Riksbanken tar hänsyn till omvärldsfaktorer när de sätter målet. Många bedömare är kritiska till att vi har ett inflationsmål som fått extrema konsekvenser i form en väldigt låg kronkurs.

Vad ska man göra som privatperson vid inflation respektive deflation?

Inflation är standard i en stor del av världen och i Sverige har vi haft stigande priser, alltså inflation, mer eller mindre konstant sedan slutet av andra världskriget. Du behöver alltså inte agera på ett särskilt sätt för att vi har en inflation som ligger någorlunda i nivå med Riksbankens inflationsmål. I normala fall ökar lönerna i ungefär samma takt som priserna. Att det är inflation innebär alltså inte att hushållens köpkraft förändras nämnvärt bara för att varor och tjänster blir dyrare. Det finns dock vissa saker som det kan vara bra att ha i åtanke om du vill bli en vinnare, oavsett om vi går mot inflation eller deflation.

Om du gör bedömningen att vi går mot högre inflation på sikt ska du tänka på följande:

  • Du tjänar på att låna pengar och binda lånet. Om inflationen är högre än låneräntan kommer beloppet du lånat att sjunka i snabb takt och det kommer att svida mindre och mindre i plånboken att betala tillbaka.
  • Välj rörlig ränta på sparkontot eftersom räntorna förmodligen kommer att stiga om inflationen ökar markant.
  • Se till att inte ha för mycket pengar på banken.

Om du istället bedömer att vi går mot deflation gäller det att tänka precis tvärtom:

  • Bind dina bolån. Dina lån kommer att tynga ner din ekonomi mer och mer eftersom inte bara priserna utan även lönerna sjunker under en deflation.
  • Amortera så mycket som möjligt innan en deflation slår till.
  • Sälj en eventuell bostadsrätt och satsa istället på en hyresrätt.

Är inflationen hög eller låg idag?

Just nu har vi en inflation på 1,5 %. Det är alltså en bra bit under Riksbankens inflationsmål och vi kan alltså dra slutsatsen att Riksbanken bedömer att vi har för låg inflation i Sverige. Det finns dock andra bedömare som menar att inflationsmålet kan behöva sänkas något för att bättre spegla den ekonomiska realiteten i Europa.

Inom EU är den genomsnittliga inflationen lägre än i Sverige för närvarande och det är inte självklart att vi ska gå mot strömmen när det gäller detta område. Sverige har ju som bekant mycket låga räntor jämfört med andra länder och en valuta som tappat mycket i värde. Under perioden 1997–2019 har den genomsnittliga inflationen i EU varit 2,44 % och utifrån det perspektivet har vi alltså relativt låg inflation i Sverige idag. Om inflationen i Sverige ska anses vara hög eller låg beror alltså helt på vad du jämför med.