Allt om tjänstepension

Vem får tjänstepension?

Om en arbetstagare får tjänstepension eller inte regleras i avtal. Om du arbetar på en arbetsplats som har kollektivavtal med något fackförbund får du garanterat en tjänstepension som är styrd av det centrala avtalet. Om din arbetsplats inte har kollektivavtal, vilket till exempel är vanligt på mindre konsultföretag, måste det finnas särskilt avtal om tjänstepension. Det är därför bra att fråga om hur det ser ut med pensionslösningar innan du skriver på ett nytt anställningsavtal, för att säkra dina framtida pensionsintäkter.

Idag beräknas att nio av tio anställda har en tjänstepension i någon form. För dig som är egenföretagare blir det givetvis extra viktigt att avsätta pengar till din egna framtida pension. De egenavgifter du betalar motsvarar arbetsavgiften för en anställd och går till den allmänna pensionen. Ett bra nyckeltal är att utöver den också avsätta motsvarande 4,5 % av dina inkomster till en egen tjänstepension. För den egenföretagare som inte tar åtgärder kan pensionen riskera att bli en fattigdomsfälla.

Tjänstepensionen styrs mycket av hur och var du har jobbat. Det är som sagt i de flesta fall kollektivavtalet som styr, beroende på om du är arbetare eller tjänsteman och om du är anställd offentligt eller privat. Det normala är att inbetalningarna till tjänstepensionen upphör när du fyller 65. Om du har möjlighet och väljer att fortsätta jobba utan att ta ut tjänstepensionen så får du dock ränta på pengarna under tiden. Detta har påverkan på det belopp du får ut per månad.

Hur tjänstepensionen förvaltas och administreras

Vem som administrerar din tjänstepension varierar beroende på hur du har varit anställd. Det finns idag fyra stora tjänstepensionsavtal. Dels har du SAF-LO för privatanställda arbetare, ITP för privatanställda tjänstemän, KAP-KL för personer anställda i kommun och landsting, samt PA-03 för statsanställda. För dig som har bytt arbetsgivare och rört dig mellan roller och mellan det privata och det offentliga, kan det alltså innebära att du får tjänstepension från flera håll.

Inom respektive avtalsområde finns normalt sett möjlighet att välja hur dina pengar ska förvaltas. Här brukar du kunna välja mellan ett antal traditionella räntebaserade försäkringar eller olika typer av fondförsäkringar. Vilket val du ska göra är helt upp till dig själv och vad du tror om framtiden. Som alltid när det gäller kapitalförvaltning har en fondförsäkring möjlighet till större avkastning och därmed en bättre pension, men också en tillkommande högre risk eftersom börserna fluktuerar mycket från år till år.

Det finns hos de flesta förvaltare möjlighet att flytta din tjänstepension. Om du tror att vi står inför en stor börskrasch kan det vara värt att lägga över pengarna i en mer traditionell och säker pensionsförsäkring under en period. Det finns dock begränsningar för hur ofta du får göra förändringar (vanligt är en gång per år), och pensionsbolagen får ta ut en avgift för flytt av pengar. I vissa fall kan det även finnas förmåner kopplat till ett visst pensionssparande så kolla vad som gäller innan.

Hur tjänstepensionen är uppbyggd

Det finns i grunden två olika sätt som ett tjänstepensionsavtal kan vara uppbyggt. Du har antingen en förmånsbestämd tjänstepension, eller en premiebestämd tjänstepension. En förmånsbestämd tjänstepension är ett avtal om att du kommer få en viss procent av din slutlön utbetald som pension. Här är det alltså viktigt att avsluta karriären med så hög lön som möjligt för att maximera pensionen. Det är då arbetsgivarens skyldighet att säkerställa att pengar finns fonderade för att uppfylla det åtagandet gentemot dig.

Den premiebestämda tjänstepensionen bygger på att arbetsgivaren fonderar en procentsats av din pension årligen under den tid du är anställd. Denna summa sätts sedan i en fond eller försäkring och genererar avkastning över tid. Vilken tjänstepension du får när du avslutar din anställning beror på hur stor summa du på det sättet har sparat ihop under din karriär. För att maximera pensionen i detta system (som idag är överlägset vanligast) gäller det att så tidigt som möjligt få en hög lön.

Kan jag påverka min tjänstepension och hur stor blir den?

Det viktigaste för att få en tjänstepension är att vara anställd så lång tid av livet som möjligt. Alla perioder där du av någon anledning inte arbetar kommer att ha en påverkan på din totala tjänstepension. Det är också bra att börja jobba tidigt i livet för att du med hjälp av ränta på ränta-principen ska kunna maximera den summa du har avsatt. Den totala summan styr sedan hur stor din utbetalning kommer bli under resten av ditt liv.

Du kan också påverka din pension genom att förvalta dina pengar aktivt och välja en förvaltningsmetod som ger bra avkastning till låg avgift. Många arbetsgivare erbjuder också möjlighet till pensionsväxling där du kan byta till exempel bonusutbetalningar eller andra förmåner mot en extra premiepensionsinbetalning. Detta är dock bara värt att göra om du tjänar över brytpunkten för statlig skatt eftersom ökad inkomst annars ökar din statliga pension. Tänk på att din slutgiltiga pension är summan av allt ditt sparande.

Det är väldigt olika från person till person hur stor andel av den totala pensionen som motsvaras av tjänstepensionen. Men ett nyckeltal är att tjänstepensionen ofta utgör någonstans mellan en fjärdedel och en tredjedel av den totala pensionen. Detta styrs av hur mycket och hur länge du har jobbat, till vilken lön, samt av avkastningen på ens kapital. Hur ens pensionsavtal sett ut genom arbetslivet och om du varit sjuk mycket eller varit hemma för att ta hand om barn, spelar också in.

Vad händer om jag dör?

När du börjar på en arbetsplats får du normalt sett hem ett brev från tjänstepensionsförvaltaren där du har möjlighet att teckna ett så kallat efterlevandeskydd. Det finns en premie på det, vilket kommer minska din pension. Men samtidigt kommer det innebära en högre trygghet för dina efterlevande då det skyddet garanterar dem en del av din pension i den händelse att du skulle avlida innan tjänstepensionen börjar betalas ut. Huruvida du bör välja ett efterlevandeskydd styrs mycket av din livssituation.

Du som är frisk och ensamstående, eller har en högavlönad partner behöver normalt sett inte teckna ett efterlevandeskydd. Risken för att du ska dö oväntat är låg och du har inga stora ekonomiska åtaganden gentemot någon annan. För dig som har barn och en situation där din partner skulle ha svårt att klara sig utan din lön kan det däremot finnas ett större värde i att teckna ett efterlevandeskydd. På så sätt kommer de få en ökad inkomst och förhoppningsvis kunna bo kvar efter din död.

Om du har någon form av sjukdom som gör att du dels löper en högre risk att avlida i förtid och dels har svårt att teckna en traditionell livförsäkring är ett efterlevandeskydd ett väldigt bra alternativ. Normalt sett behöver du inte lämna en hälsodeklaration för att teckna ett återbetalnings- eller efterlevandeskydd. Detta till skillnad från de flesta försäkringsbolag som av naturliga själ vill vara säkra på att du inte lider av något kroniskt innan de går med på att försäkra dig.

Om du blir sjuk eller vill vara föräldraledig

I de flesta avtal finns det reglerat vad som händer med din tjänstepension om du blir sjukskriven under en längre period eller går på föräldraledighet. Det är därför viktigt att du själv tittar i ditt avtal och ser vad som står där för att kunna planera på lång sikt. Om du är borta under en längre period och det inte betalas in några premier alls, kommer det givetvis ha påverkan på den pension du får när du väljer att ta ut den.

I vissa fall är det så att din arbetsgivare slutar betala in premier till din tjänstepension om du blir långtidssjukskriven eller föräldraledig. I så fall betalas premierna ofta in av en särskild försäkring som du då måste ansöka om själv. Detta kan oftast din HR-avdelning hjälpa till med. För att säkra din pension är det också bra att planera föräldraledighet utifrån hur lång tid du får premier inbetalda som föräldraledig. Vanligt är antingen elva eller tretton månader.