Belåningsgraden är ett mått som visar hur stor del av bostaden som är belånad. Läs mer om hur du räknar ut belåningsgraden och hur den påverkar din ränta och amortering.
Belåningsgrad avser förhållandet mellan bostadens värde och bolånets storlek. Belåningsgraden anges i procent och visar hur stor del av bostaden som utgörs av bolånet. Ju lägre belåningsgraden är, desto mindre del av bostaden är belånad.
För att undvika alltför hög skuldsättning finns det begränsningar i hur hög belåningsgraden får vara. Detta regleras av bolånetaket.
Enligt bolånetaket får belåningsgraden max uppgå till 85 procent. Det innebär alltså att du inte får teckna ett bolån på mer än 85 procent av bostadens värde, resterande del måste utgöras av en kontantinsats.
De flesta finansierar kontantinsatsen med sparade medel men det finns även möjlighet att teckna ett privatlån och på så vis låna till kontantinsatsen.
Enligt lag får belåningsgraden inte vara högre än 85 procent när du köper en bostad, men det finns banker som sätter gränsen betydligt lägre än så.
Hos ett flertal banker får du som kund inte ha en belåningsgrad på mer än 60 procent. Med så pass låg belåningsgrad utgör du som kund mindre risk för banken vilket är varför dessa aktörer ofta kan erbjuda riktigt låga boräntor.
Vill du räkna ut belåningsgraden gör du det genom att dela ditt bolån med bostadens värde. Köper du en bostadsrätt för 3 000 000 kronor och har ett bolån på 2 000 000 kronor har du en belåningsgrad på 66 procent.
2 000 000 kr / 3 000 000 kr = 66 procent.
Innan du lånar till en bostad kan det vara värt att känna till att det finns flera lagar kopplade till belåningsgraden. Genom att ha koll på vilka lagar som gäller kan du påverka din belåningsgrad och spara en hel del pengar.
Hur hög belåningsgrad du har påverkar om du omfattas av amorteringskravet eller inte. Sedan 2016 måste alla som tecknar ett nytt bolån amortera på sitt lån om belåningsgraden överstiger 50 procent. Exakt hur mycket du måste amortera bestäms även det utifrån din belåningsgrad.
Om du finansierar största delen av bostaden med ett bolån resulterar det i högre belåningsgrad och därmed även högre amorteringskostnader. Har du ett alltför stort bolån i förhållande till din inkomst kan du i vissa fall omfattas av det skärpta amorteringskravet och behöva amortera ytterligare 1 procent.
Du omfattas av det skärpta amorteringskravet om ditt bolån är större än 4,5 gånger din årliga bruttoinkomst. Har du en årsinkomst på 400 000 kronor kan du teckna ett bolån på max 1 800 000 kronor innan du omfattas av det skärpta amorteringskravet.
400 000 kronor x 4,5 = 1 800 000 kronor.
År 2010 infördes det så kallade bolånetaket vilket begränsar hur hög belåningsgrad du får ha. Numera får du inte teckna ett bolån som är större än 85 procent av bostadens köpeskilling. Resterande 15 procent av bostadspriset måste du finansiera med en kontantinsats. Det innebär att du inte kan ha ett bolån med högre belåningsgrad än 85 procent.
Bolånetaket infördes för att undvika att hushållen drar på sig alltför stora skulder.
Bara för att det är möjligt att låna upp till 85 procent av bostadens värde behöver det inte alltid vara bra att göra det. Har du möjlighet att lägga mer i kontantinsats för att minska ditt bolån kan det vara bra att göra. Du får då inte bara lägre månadskostnad utan har även möjlighet att få lägre ränta. Detta eftersom du utgör mindre risk för långivaren med en lägre belåningsgrad.
För att hitta en bank med riktigt låga räntor bör du alltid ställa bankerna mot varandra och jämföra bolånen åt. Bankerna får då tävla om dig som kund vilket möjliggör ännu lägre räntor.
Det är flera faktorer som påverkar hur stort bolån du kan få. Förutom att din belåningsgrad inte får överstiga 85 procent måste du ha en stabil ekonomi i övrigt och ha en tillräckligt god betalningsförmåga för att hantera alla kostnader som medföljer när du köper en bostad.
Banken gör alltid en individuell bedömning av din situation. Först efter det kan du veta hur mycket du kan låna till din bostad.
